Risker med konstgjorda sötningsmedel

Under de senaste åren har flera stora vetenskapliga studier avslöjat ett oroande mönster: de konstgjorda sötningsmedel som miljoner människor konsumerar dagligen kanske inte är de ofarliga alternativen vi trott att de är. Istället kan de faktiskt öka risken för allvarliga sjukdomar, inklusive cancer, hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes – och enligt nyare forskning kan de även höja risken för förtida död.

Vad är konstgjorda sötningsmedel och varför använder vi dem?

Konstgjorda sötningsmedel är näringslösa eller nästan näringslösa tillsatser som gör maten och dryckerna söta utan att tillföra sockerets kaloriinnehål eller dess negativa effekter på vikten. De viktigaste sötningsmedlen på den europeiska marknaden är aspartam, acesulfamkalium och sukralos. Dessa är 200–600 gånger söta än vanlig socker, vilket innebär att mycket små mängder räcker för att göra livsmedel sköna att äta.

Tillverkare använder dessa sötningsmedel i tusentals produkter runt om i världen – från läsk och godis till löst socker i påsar, yoghurt, syltade frukter och många andra livsmedel som man inte direkt tänker på. En standard burk läsk med konstgjorda sötningsmedel innehåller cirka 130 mg av dessa tillsatser, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av en liter läsk per dag.

Tanken är simpel: genom att ersätta sockret med konstgjorda sötningsmedel kan livsmedelsföretag erbjuda den söta smaken som konsumenter älskar utan de hälsorisker som följer med för mycket socker, såsom övervikt, typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Men under de senaste årtiondena har denna logik börjat ifrågasättas allt mer av forskare världen över.

En fransk forskningscohort banar vägen

För att närmare undersöka dessa potentiella faror har forskare från en stor fransk kohort kallad NutriNet-Santé börjat systematiskt studera hur konstgjorda sötningsmedel påverkar vår hälsa. NutriNet-Santé är en befolkningsbaserad webbkohortstudie som har följt över 100 000 franska vuxna från 2009 och framåt. Det unika med denna studie är att forskarna inte bara frågade deltagarna om de dricker läsk – de samlade mycket detaljerad information om alla livsmedel och drycker som konsumerades, inklusive varumärken och handelsnamn på produkter. Denna information kombinerades sedan med omfattande databaser över livsmedelssammansättning och resultaten från nästan 2 700 laboratorieanalyser.pmc.ncbi.nlm.nih

Det här gjorde det möjligt för forskarna att göra något tidigare studier inte kunnat göra: mäta den totala konsumtionen av konstgjorda sötningsmedel från alla källor, och att skilja mellan olika typer av sötningsmedel. Tidigare studier hade ofta bara tittat på konsumtion av läsk med konstgjorda sötningsmedel, vilket ger en mycket ofullständig bild av den faktiska exponeringen.

Konstgjorda sötningsmedel och risken för cancer

En av de mest alarmerande upptäckterna från NutriNet-Santé-kohorten är sambandet mellan konstgjorda sötningsmedel och cancer. År 2022 publicerade forskare resultaten från nästan 103 000 deltagare som följts i ungefär sju till åtta år. Under denna tid diagnosticerades nästan 3 400 nya cancerfall.pmc.ncbi.nlm.nih

Resultaten var tydliga och konsekventa: personer som konsumerade större mängder konstgjorda sötningsmedel hade en högre risk att utveckla cancer jämfört med personer som inte konsumerade dessa sötningsmedel. Särskilt alarmerande var resultaten för två av sötningsmedlen:

Aspartam visade sig öka risken för överordnad cancer med 15 procent bland höga konsumenter. Ännu värre var resultaten för specifika cancertyper: aspartam kopplades till en 22 procent ökad risk för bröstcancer och 15 procent ökad risk för fetmarelated cancers (som tjock-, lever-, mag-, bröst-, ägg- och livmoderhalscancer).pmc.ncbi.nlm.nih

Acesulfamkalium var kopplat till 13 procent ökad risk för överordnad cancer.pmc.ncbi.nlm.nih

Dessa siffror kan tyckas små, men när man bedenker att hundratals miljoner människor konsumerar dessa sötningsmedel dagligen, motsvarar även små ökade risker på befolkningsnivå tusentals ytterligare cancerfall varje år.pmc.ncbi.nlm.nih

Varför skulle konstgjorda sötningsmedel öka cancerrisken? Forskare är fortfarande osäkra, men flera mekanismer har föreslagits. Experimentella studier tyder på att aspartam kan orsaka DNA-skador, öka inflammationen i kroppen och på andra sätt påverka cellernas överlevnad negativt. Dessutom har nyare forskning visat att konstgjorda sötningsmedel kan förändra sammansättningen av bakterierna i tarmarna (så kallad dysbiosis), vilket i sin tur kan leda till ökad inflammation och möjligen ett större cancerrisker.pmc.ncbi.nlm.nih

Konstgjorda sötningsmedel och hjärt-kärlsjukdomar

Om risken för cancer var oroande, så var resultaten för hjärt-kärlsjukdomar ännu mer alarmerande. År 2022 publicerade samma forskargrupp en studie av nästan 103 000 deltagare från NutriNet-Santé-kohorten som hade följts i ungefär nio år. Under denna tid inträffade nästan 1 500 kardiovaskulära händelser, inklusive hjärtattacker, stroke och andra kardiovaskulära komplikationer.

De totala resultaten var något mindre alarmerande än för cancer, men ändå mycket oroande: personer som konsumerade större mängder konstgjorda sötningsmedel hade 9 procent högre risk för hjärt-kärlsjukdomar överlag.

Men risken var långt större för en specifik typ av hjärt-kärlsjukdom: cerebrovaskulär sjukdom – det vill säga stroke och andra problem med blodflödet till hjärnan. Höga konsumenter av konstgjorda sötningsmedel hade 18 procent högre risk för cerebrovaskulär sjukdom jämfört med de som inte konsumerade några konstgjorda sötningsmedel.

Olika sötningsmedel visade sig ha något olika effekter:

Aspartam var särskilt kopplat till cerebrovaskulär sjukdom, med en 17 procent ökad risk för stroke och relaterade tillstånd.
Acesulfamkalium och sukralos var istället främst kopplade till kransskärlssjukdomar (hjärtattacker och relaterade tillstånd).

Intresseant nog var det ingen skillnad i risken mellan höga konsumenter av konstgjorda sötningsmedel med lågt socker-intag och personer som inte konsumerade konstgjorda sötningsmedel men hade högt socker-intag. Detta tyder på att båda dessa livsmedelsalternativ kan vara potentiellt farliga – att ersätta socker med konstgjorda sötningsmedel kanske inte är det bra val man trodde att det var.

Konstgjorda sötningsmedel och typ 2 diabetes

Det tredje området där konstgjorda sötningsmedel visar sig vara problematiska är risk för typ 2 diabetes – en sjukdom som redan drabbar över 6 procent av världens vuxna befolkning och som förväntas öka till 7,4 procent fram till 2040.

I en studie av närmare 106 000 franska deltagare som följdes i ungefär nio år diagnosticerades nästan 1 000 nya fall av typ 2 diabetes. Efter att ha justerat för många möjliga förvirrande faktorer – som övervikt, fysisk aktivitet, rökning och övriga aspekter av diet – fann forskarna tydliga samband mellan konstgjorda sötningsmedel och diabetesrisk.

Höga konsumenter av konstgjorda sötningsmedel totalt hade 69 procent högre risk för att utveckla typ 2 diabetes jämfört med de som inte konsumerade några konstgjorda sötningsmedel.
Aspartam ökade diabetesrisken med 63 procent.
Acesulfamkalium ökade diabetesrisken med 70 procent.
Sukralos ökade diabetesrisken med 34 procent.

Dessa risker förblev signifikanta även när forskarna försökte hantera möjligheten att resultaten kanske berodde på omvänd kausalitet (det vill säga att människor med högre diabetesrisk var mer benägna att välja konstgjorda sötningsmedel redan från början). Även när man studerade bara människor utan tidigare tecken på diabetesrisk fanns sambanden kvar, om än svagare för sukralos.

Varför skulle konstgjorda sötningsmedel öka diabetesrisken? En möjlighet är att de kan påverka hur kroppen hanterar glukos och hur bukspottkörteln producerar insulin. Experimentella studier tyder på att konstgjorda sötningsmedel kan minska insulinkänsligheten hos beta-celler i bukspottkörteln och därmed reducera insulinutsöndringen. Dessutom verkar de kunna påverka tarmens bakterieflora på sätt som försämrar glukostoleransen – något som i sig är en riskfaktor för typ 2 diabetes.

Förtida död: Det största bekymret

Den kanske mest alarmerande upptäckten från den senaste forskningen rör risken för förtida död. En metaanalys som granskade flera stora studier fann att höga konsumenter av läsk och drycker med konstgjorda sötningsmedel hade 13 procent högre risk för död från vilken orsak som helst, och helt 26 procent högre risk för död från hjärt-kärlsjukdom. För varje ytterligare portion läsk med konstgjorda sötningsmedel per dag ökade risken för död från vilken orsak som helst med 6 procent, och risken för död från hjärt-kärlsjukdom ökade med 7 procent.

Denna upptäckt är särskilt bekymmersam för folkhälsan, för medan cancerrisken kräver tid för att utvecklas – ofta många år eller årtionden – kan påverkan på hjärt-kärlsjukdom och förtida död inträffa mycket snabbare.

Hur mycket är för mycket?

Många kan undra: hur mycket konstgjorda sötningsmedel måste man konsumera för att råka ut för dessa risker?

I NutriNet-Santé-studien fördelades deltagarna in i tre grupper: de som inte konsumerade konstgjorda sötningsmedel alls, de som konsumerade en låg till medel mängd, och de som konsumerade höga mängder. För höga konsumenter var medianintaget ungefär 77 mg per dag bland konsumenter, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av en standardburk läsk. Låga till medelkonsumenter konsumerade ungefär 7,4 mg per dag.

Det är värt att notera att dessa nivåer är långt under de officiella ”acceptabla dagliga intagen” (ADI) som fastställts av Europeiska livsmedelsäkerhetsmyndigheten (EFSA) och andra hälsomyndigheter. Till exempel är ADI för aspartam 40 mg per kilo kroppsvikt och dag, vilket för en genomsnittlig vuxen motsvarar ungefär 2 800 mg per dag. Nästan alla deltagare i studien låg långt under dessa gränsvärden.

Detta väcker en viktig fråga: kan de officiella säkerhetsgränserna vara för höga? Eller finns det möjligen effekter av konstgjorda sötningsmedel som inte fångats av de tidigare säkerhetssprövningarna som användes för att fastställa dessa gränser?

Vad är mekanismerna bakom dessa effekter?

Forskare har föreslagit flera möjliga mekanismer för hur konstgjorda sötningsmedel kan skada hälsan:

Påverkan på glukosmetabolismen: Experimentella studier tyder på att konstgjorda sötningsmedel kan förstöra kroppens förmåga att reglera blodsockernivåer och att producera insulin. Detta kan vara särskilt problematiskt för människor som redan är i riskzonen för typ 2 diabetes.

Förändring av tarmens bakterieflora: Nyare forskning har visat att konstgjorda sötningsmedel kan drastiskt förändra sammansättningen av bakterierna i tarmarna redan efter två veckor. Dessa förändringar kan i sin tur påverka flera aspekter av metabolismen, inklusive glukostoleransen och inflammationen i kroppen.pmc.ncbi.nlm.nih

Inflammation och cellskador: Experimentella studier tyder på att vissa konstgjorda sötningsmedel – särskilt aspartam – kan orsaka inflammation, öka DNA-skador och på andra sätt påverka cellernas hälsa negativt. Inflammation är en känd riskfaktor för många kroniska sjukdomar, inklusive cancer och hjärt-kärlsjukdom.pmc.ncbi.nlm.nih

Påverkan på blodkärlen: Konstgjorda sötningsmedel kan möjligen påverka funktionen i blodkärlen, vilket kan öka risken för högt blodtryck, stroke och andra hjärt-kärlkomplikationer.

Viktiga begränsningar av forskningen

Det är viktigt att notera att NutriNet-Santé-studierna är observationsstudier, vilket innebär att de kan visa samband men inte definitivt bevisa att konstgjorda sötningsmedel orsakar sjukdomarna. Det är teoretiskt möjligt att människor som konsumerar mycket konstgjorda sötningsmedel skiljer sig på andra sätt från de som inte gör det – saker som inte helt kunnat redovisas för i analyserna.

Forskarna har dock gjort sitt bästa för att hantera dessa problem. De justerade sina analyser för många möjliga förvirrande faktorer – såsom ålder, kön, utbildning, rökning, fysisk aktivitet, övervikt, familjehistoria för sjukdom och många aspekter av dieten. De genomförde också omfattande känslighetsanalyser för att kontrollera om resultaten höll sig när man gjorde olika ändringar i analysmetoderna.pmc.ncbi.nlm.nih

Dessutom är det värt att notera att studiernas deltagare var överviktigt kvinnor med högre utbildning, vilket innebär att resultaten kanske inte är helt applicerbara på alla befolkningsgrupper. Men å andra sidan, studiens noggranna registrering av faktisk livsmedelsintag – inklusive varumärken – innebär att exponeringsmätningen är mycket mer noggrann än i de flesta tidigare studier.

Vad säger officiella hälsomyndigheter?

De resultat som NutriNet-Santé-studien har producerat har inte gått obemärkta förbi. Världshälsoorganisationen (WHO) publicerade 2022 en omfattande granskning av konstgjorda sötningsmedel och hälsa. Även om WHO inte helt gick så långt som att avråda från all konsumtion av konstgjorda sötningsmedel, konstaterade de att bevisen för associationer med fetma, hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes och dödlighet var oroande nog för att motivera ytterligare forskning och potentiell omvärdering.

Den Europeiska livsmedelsäkerhetsmyndigheten (EFSA) är också för närvarande i processen att omvärdera säkerheten för konstgjorda sötningsmedel. Detta är en långsam process, men det faktum att den äger rum visar att även officiella myndigheter tar dessa farhågor på allvar.pmc.ncbi.nlm.nih

Politiska och praktiska implikationer

Vad bör konsumenter göra med denna information?

Först bör det sägas att detta inte är ett påstående om att konstgjorda sötningsmedel är direkt giftiga eller att de helt säkerligen kommer att orsaka sjukdom hos varje person som konsumerar dem. Många faktorer påverkar våra chanser att utveckla cancer, hjärt-kärlsjukdom eller diabetes, och en enstaka läsk med konstgjorda sötningsmedel kommer förmodligen inte att göra någon skillnad.

Men på befolkningsnivå, när miljardtals människor konsumerar konstgjorda sötningsmedel dagligen, kan även små ökar i sjukdomsrisk leda till ett enormt antal ytterligare sjukdomsfall och dödsfall. Forskarna från NutriNet-Santé-kohorten drar slutsatsen att dessa fynd är tillräckligt allvarliga för att motivera försiktighet – inte bara från individer, utan även från livsmedelsföretag och hälsomyndigheter.

Istället för att fokusera på att hitta ”säkra” sötsaker för att ersätta sockret, föreslår många forskare ett bredare omtänkande av vår diet. Det kan vara bättre att helt enkelt minska mängden söta smakar – oavsett om de kommer från socker eller konstgjorda sötningsmedel – och att fokusera på att äta mer obearbetade, näringsdätkiga livsmedel.

Slutsatser

Forskningen från NutriNet-Santé-kohorten presenterar ett oroande porträtt av konstgjorda sötningsmedel. Långt från att vara de ofarliga alternativen till socker som många hoppades, kan de faktiskt vara associerade med ökad risk för cancer, hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes och till och med förtida död – åtminstone vid höga konsumtionsnivåer.

Medan mer forskning behövs för att helt förstå mekanismerna bakom dessa associationer, och medan dessa är observationsstudier snarare än definitiva bevis för kausalitet, är bevisen tillräckligt övertygande för att motivera omotiverad försiktighet. Miljontals människor konsumerar konstgjorda sötningsmedel dagligen, ofta utan att veta att de gör det, eftersom dessa finns dolda i hundratals olika livsmedel.

Det kan vara dags att börja fråga: är den söta smaken utan sockret verkligen värd det? Och finns det bättre vägar framåt än att försöka hitta nya sätt att göra mat söt – vägar som fokuserar på att omvärdera vår relation till sötsaken själv?

Tills dess, föreslår forskare och hälsomyndigheter försiktighet, särskilt för människor som redan är i riskzonen för cancer, hjärt-kärlsjukdom eller typ 2 diabetes. Att läsa etiketter, begränsa konsumtionen av konstgjorda sötningsmedel och fokusera på ett generellt hälsosamt livsmönster kan vara de bästa stegen vi kan ta nu.

Källhänvisningar

Artificial Sweeteners and Risk of Type 2 Diabetes in the Prospective NutriNet-Santé Cohort. Diabetes Care, 2023.

Artificial sweeteners and cancer risk: Results from the NutriNet-Santé population-based cohort study. PLoS Medicine, 2022.

Artificial sweeteners and risk of cardiovascular diseases: Results from the prospective NutriNet-Santé cohort study. BMJ, 2022.

Vett.se

Aktuellt om Vetenskap och teknik