Potentiella risker med artificiella sötningsmedel vid hög och långvarig konsumtion

mars 9, 2026 admin_vett humanbiologi 0

Hälsorisker med artificiella sötningsmedel – En forskningssammanställning

Metabola sjukdomar och vikt

  • Hög konsumtion kopplas i flera stora observationsstudier till ökad risk för typ 2-diabetes, fetma, hypertoni och rubbade blodfetter (Kan et al., 2024; Diaz et al., 2023; Lohner et al., 2017).
  • Sötningsmedel kan påverka aptitreglering, insulin­signalering och tarmfloran, vilket kan bidra till viktuppgång och insulinresistens trots få kalorier (Effenberger & Tilg, 2025; Liu, 2025; M & Vellapandian, 2024; N. et al., 2025; Singh et al., 2023).

Hjärt–kärlsjukdom

  • Stora kohortstudier (NutriNet-Santé) visar ökad risk för total kardiovaskulär sjukdom, särskilt stroke och kranskärlssjukdom, vid högre intag av aspartam, acesulfam-K och sukralos (Debras et al., 2022; Huang et al., 2025; M & Vellapandian, 2024; Diaz et al., 2023; Kan et al., 2024).
  • En umbrella review fann starkast stöd för samband mellan artificiellt sötade drycker och hjärt–kärlsjukdom, hypertoni och all-cause mortalitet (Diaz et al., 2023).

Cancer

  • NutriNet-Santé fann en liten men signifikant ökad total cancerrisk, särskilt för bröstcancer och fetmarelaterade cancerformer, vid högt intag av aspartam/acesulfam-K (Debras et al., 2022; Kossiva et al., 2024; Effenberger & Tilg, 2025).
  • Samtidigt visar flera översikter att majoriteten av data inte bekräftar någon tydlig cancerrisk inom godkända intag (Ghusn et al., 2023; Lohner et al., 2017; More et al., 2021); evidensen är därför osäker.

Tarmflora, graviditet, neurologi

  • Flera reviews beskriver rubbad tarmmikrobiota, ökad tarmpermeabilitet och inflammation, kopplat till försämrad glukostolerans (N. et al., 2025; M & Vellapandian, 2024; Liu et al., 2024; Hong et al., 2025; Singh et al., 2023).
  • Observationsstudier antyder ökad risk för för tidig födsel vid daglig konsumtion under graviditet (Hong et al., 2025; Sharma et al., 2016; Gopalakrishnan et al., 2024).
  • Enstaka rapporter om huvudvärk, migrän och sänkt kramptröskel hos känsliga individer (N. et al., 2025; Sharma et al., 2016; Ghusn et al., 2023).

Sammanfattande tabell

OmrådeHuvudfynd (hög konsumtion)Källor
Typ 2-diabetes, fetmaÖkad risk, störd glukosmetabolism(Kan et al., 2024; Diaz et al., 2023; M & Vellapandian, 2024; N. et al., 2025)
Hjärt–kärlsjukdomÖkad risk för CVD, stroke, CHD(Debras et al., 2022; Huang et al., 2025; Kan et al., 2024; Singh et al., 2023)
CancerLiten ökad risk i vissa studier, osäkert(Debras et al., 2022; Kossiva et al., 2024; Ghusn et al., 2023; Lohner et al., 2017)
GraviditetMöjlig ökad risk för prematur födsel(Hong et al., 2025; Sharma et al., 2016; Gopalakrishnan et al., 2024)

Figure 2: Vanliga utfall kopplade till hög konsumtion.

Slutsats

Sammantaget pekar modern forskning på att frekvent och långvarig konsumtion av artificiella sötningsmedel kan kopplas till ökad risk för metabola och kardiovaskulära sjukdomar och möjligen vissa cancerformer, medan låg till måttlig konsumtion inom godkända gränser sannolikt innebär betydligt mindre risk. Att minska både socker och artificiella sötningsmedel, och välja osötade livsmedel när det går, framstår som det säkraste valet.

Referenser:

Effenberger, M., & Tilg, H. (2025). Potential Health Risks of Artificial Sweeteners.. Annual review of medicine. https://doi.org/10.1146/annurev-med-043024-012626

Huang, L., Huhulea, E., Aifuwa, E., Frishman, W., & Aronow, W. (2025). Sugar-Free but Not Risk-Free? Exploring Artificial Sweeteners and Cardiovascular Disease.. Cardiology in review. https://doi.org/10.1097/crd.0000000000000873

N., M., N., .., & A., G. (2025). EFFECTS OF ARTIFICIAL SWEETENERS ON HUMAN HEALTH. INTERANTIONAL JOURNAL OF SCIENTIFIC RESEARCH IN ENGINEERING AND MANAGEMENT. https://doi.org/10.55041/ijsrem40680

Liu, Q., Wang, M., Hou, Y., Chen, R., Liu, H., Han, T., & Liu, D. (2024). Deciphering the multifaceted effects of artificial sweeteners on body health and metabolic functions: a comprehensive review and future perspectives. Critical Reviews in Food Science and Nutrition, 65, 5394 – 5416. https://doi.org/10.1080/10408398.2024.2411410

Kossiva, L., Kakleas, K., Christodouli, F., Soldatou, A., Karanasios, S., & Karavanaki, K. (2024). Chronic Use of Artificial Sweeteners: Pros and Cons. Nutrients, 16. https://doi.org/10.3390/nu16183162

Lohner, S., Toews, I., & Meerpohl, J. (2017). Health outcomes of non-nutritive sweeteners: analysis of the research landscape. Nutrition Journal, 16. https://doi.org/10.1186/s12937-017-0278-x

Hong, Q., Huang, Y., Yang, J., Su, L., Dai, Z., & Zhao, C. (2025). Food sweeteners: Angels or clowns for human health?. Current Research in Food Science, 10. https://doi.org/10.1016/j.crfs.2025.101032

Liu, T. (2025). The Safety and Obesity-Related Effects of Artificial Sweeteners. Highlights in Science, Engineering and Technology. https://doi.org/10.54097/zjf10x36

M, M., & Vellapandian, C. (2024). Exploring the Long-Term Effect of Artificial Sweeteners on Metabolic Health. Cureus, 16. https://doi.org/10.7759/cureus.70043

Gopalakrishnan, N., Balasubramanian, B., Kundapur, R., Chaudhary, A., Meyyazhagnan, A., & Pappuswamy, M. (2024). Unraveling connections with artificial sweeteners and their impact on human health: A comprehensive review. eFood. https://doi.org/10.1002/efd2.184

Debras, C., Chazelas, E., Srour, B., Druesne-Pecollo, N., Esseddik, Y., De Edelenyi, S., Agaësse, C., De Sa, A., Lutchia, R., Gigandet, S., Huybrechts, I., Julia, C., Kesse‐Guyot, E., Allès, B., Andreeva, V., Galan, P., Hercberg, S., Deschasaux-Tanguy, M., & Touvier, M. (2022). Artificial sweeteners and cancer risk: Results from the NutriNet-Santé population-based cohort study. PLoS Medicine, 19. https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1003950

Ghusn, W., Naik, R., & Yibirin, M. (2023). The Impact of Artificial Sweeteners on Human Health and Cancer Association: A Comprehensive Clinical Review. Cureus, 15. https://doi.org/10.7759/cureus.51299

Debras, C., Chazelas, E., Sellem, L., Porcher, R., Druesne-Pecollo, N., Esseddik, Y., De Edelenyi, F., Agaësse, C., De Sa, A., Lutchia, R., Fezeu, L., Julia, C., Kesse‐Guyot, E., Allès, B., Galan, P., Hercberg, S., Deschasaux-Tanguy, M., Huybrechts, I., Srour, B., & Touvier, M. (2022). Artificial sweeteners and risk of cardiovascular diseases in the prospective NutriNet-Santé cohort. The European Journal of Public Health, 32. https://doi.org/10.1136/bmj-2022-071204

Sharma, A., Amarnath, S., Thulasimani, M., & Ramaswamy, S. (2016). Artificial sweeteners as a sugar substitute: Are they really safe?. Indian Journal of Pharmacology, 48, 237 – 240. https://doi.org/10.4103/0253-7613.182888

Diaz, C., Rezende, L., Sabag, A., Lee, D., Ferrari, G., Giovannucci, E., & Rey-López, J. (2023). Artificially Sweetened Beverages and Health Outcomes: An Umbrella Review. Advances in Nutrition, 14, 710 – 717. https://doi.org/10.1016/j.advnut.2023.05.010

Kan, J., Wang, D., Chang, Y., Jiang, Z., Jiang, X., Xie, H., Jia, X., Chen, M., & Gu, Y. (2024). Associations of artificial sweetener intake with cardiometabolic disorders and mortality: a population-based study. British Journal of Nutrition, 132, 1065 – 1072. https://doi.org/10.1017/s000711452400223x

More, T., Shaikh, Z., & Ali, A. (2021). Artificial Sweeteners and their Health Implications: A Review. Biosciences Biotechnology Research Asia. https://doi.org/10.13005/bbra/2910

Singh, S., Kohli, A., Trivedi, S., Kanagala, S., Anamika, F., Garg, N., Patel, M., Munjal, R., & Jai̇n, R. (2023). The contentious relationship between artificial sweeteners and cardiovascular health. The Egyptian Journal of Internal Medicine, 35. https://doi.org/10.1186/s43162-023-00232-1

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.