Kronobiologi. Den biologiska klockans betydelse för hälsan.

 Den moderna livsstilen där vi äter och sover, jobbar och tränar vid för kroppen fel tidpunkter riskerar att inte bara störa vår biologiska dygnsrytm utan det medför också ökad risk för övervikt och bukfetma. Det kan också leda till för tidigt åldrande,  trötthet, huvudvärk, dåligt humör  högt blodtryck sämre immunförsvar, sömnbrist, störd ämnesomsättning,  fertilitetsproblem, inflammatoriska tillstånd, ätstörningar, depression och sjukdomar som diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

Anledningen till att en störd dygnsrytm kan ledatill övervikt beror dels på  att kroppens program för viktbalans sätts ur spel, men också att maten mättar sämre på kvällen och natten, vilket gör att man lätt äter för mycket. Även för lite sömn kan leda till övervikt. När man sover för litet minskar mättnadshormonet leptin och det aptitstimulerande hormonet, ghrelin, ökar. Kroppen tolkar behovet av energi fel. Vi försöker få energi genom att äta när vi i själva verket behöver ladda energi genom att sova.

Att gå ut i dagsljus varje dag, äta regelbundet på dagtid och inte äta senare på kvällen än två timmar innan man lägger sig är några tips för att hålla sig i balans med den biologiska klockan.

 På dagen ska musklerna få bränsle och blodsocker från maten. På natten kroppstemperaturen sjunker, hormoner gör att urinproduktionen minskar, tarmarna rör sig långsammare.sjunker kroppstemperaturen, ämnesomsättning och blodtryck  så att hjärta och kärl får vila. Vidare minskar urinproduktionen och tarmarna rör sig långsammare.  Kroppen har då  inte samma beredskap att ta hand om mat eller att bygga muskler om man tränar.

Dygnsrytmen styrs från SCN – Dygnsrytmen styrs från den suprakiasmatiska kärnan, SCN i hypotalamus. Där sitter också tallkottkörteln som producerar sömnhormon när det är mörkt. Det finns även perifera tidsoscillatorer, så kallade klockgener  i celler och organ i andra, mer perifera delar av kroppen t.ex. lever, njurar, hjärta och bukspottkörtel. Äter vi oregelbundet, och kanske vänder på dygnet, så kommer de här klockorna att gå i olika takt. Det skapas en desynkronisering i rytmen mellan SCN och periferin. SCN kommer att driva en rytm i sömn, vakenhet och energimobilisering samtidigt som organen i kroppen väntar på föda vid »fel« tidpunkt utifrån denna rytm då  ljus är en tidgivare för SCN och mat är tidgivare för perifera tidsoccillatorer.
Kroppen vet då intenär den ska växla mellan uppbyggnads- och nedbrytningsuppgifter.

Äter man till exempel sent på kvällen frisätts insulin, som gör att blodsocker tas upp och lagras in i cellerna. Men vid den tiden är det inte meningen att kroppen ska lagra energi, då är den inställd på att frisätta bränsle, fettsyror och blodsocker, från de egna vävnaderna, förråden. Om man jobbar skift och absolut måste äta nattetid, bör man bara äta små portioner, och låta bli snabba kolhydrater t.ex. vitt bröd< sötsaker och läsk eftersom kroppen har som svårast att hantera blodsockerhalten då. Många tränar också sent på kvällen. På natten ska organen vila under en sammanhängande period. Att träna nattetid  leder till ett ökat slitage och en nedbrytning av kroppen. Tränar gör man bäst på sena eftermiddagen, vid 17-tiden. Då är kroppstemperaturen som högst och den fysiska prestationsförmågan på topp. Vi har också en rytm att följa årstidsväxlingarna.  När dagsljuset minskar på hösten stiger nivåerna av sömnhormonet melatonin i kroppen och  serotoninnivån i hjärnan sjunker. Det är en signal från hjärnan att det är dags att börja lagra in fett vilket medför att vi får ökad aptit. Kronobiologi kallas studiet av kroppens olika rytmer och klockor. Och kronoterapi, används för att få ordning på snedvridna  mat- och sovtider.  Man har också sett att en rad sjukdomstillstånd förefaller även att variera i förekomst över dygn så väl som över årstid, s.k. kronopatologi. T.ex. har  hjärtinfarkt,  stroke,  allergi/astma högst förekomst under tidiga morgontimmar.

1 trackback / pingback

  1. Douglas Rushkoff: ”Present Shock. When Everything Happens Now” | Börjes konstblogg

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.