Under lång tid har forskare utgått från att personer med ADHD använder sociala medier mer därför att de redan har svårigheter med koncentration och impulskontroll. Men den senaste forskningen pekar på ett mer komplext samband. Allt fler studier visar att ett intensivt och beroendeliknande användande av sociala medier också kan förstärka ADHD-symtom över tid.

Mobiltelefonen är en av vår tids mest kraftfulla tekniska innovationer. På bara drygt femton år har den blivit ett verktyg för kommunikation, arbete, underhållning, utbildning och socialt umgänge. Samtidigt har den blivit föremål för en växande vetenskaplig debatt. Kan den ständiga tillgången till sociala medier och korta digitala belöningar påverka vår hjärnas förmåga att koncentrera sig?

För personer med ADHD är frågan särskilt viktig.

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och planering. Tillståndet har en stark genetisk komponent och orsakas inte av skärmar eller sociala medier. Men forskningen visar allt tydligare att den digitala miljön kan förstärka de svårigheter som redan finns.

En ny generation forskning

Tidigare studier kunde främst visa att ungdomar med ADHD ofta använde sociala medier mer än andra. Problemet var att dessa studier inte kunde avgöra vad som kom först.

Använde personer med ADHD sociala medier mer eftersom de hade svårt att koncentrera sig?

Eller kunde sociala medier faktiskt bidra till att koncentrationsproblemen blev värre?

För att besvara den frågan behövs så kallade longitudinella studier där samma personer följs under flera år.

En av de mest omfattande publicerades 2026 av forskare vid University of California, San Francisco (UCSF) i JAMA Network Open. Studien följde mer än 11 000 ungdomar under fem års tid. Forskarna analyserade förändringar i ungdomarnas användning av sociala medier och jämförde dessa med förändringar i ADHD-symtom.

Resultatet var anmärkningsvärt.

När ungdomarnas användning utvecklades mot ett mer beroendeliknande mönster ökade också deras ADHD-symtom året därpå. Däremot var det betydligt svagare stöd för att ökade ADHD-symtom i sig ledde till ökad användning av sociala medier.

Det betyder inte att sociala medier orsakar ADHD. Däremot stärker resultaten hypotesen att problematiskt användande kan bidra till att redan existerande svårigheter med uppmärksamhet och impulskontroll blir mer uttalade.

Det handlar inte främst om skärmtid

En viktig slutsats från den moderna forskningen är att antalet timmar framför skärmen inte verkar vara den avgörande faktorn.

Två ungdomar kan använda mobilen lika länge varje dag men påverkas helt olika.

Det forskarna i stället fokuserar på är det som kallas problematiskt eller beroendeliknande användande.

Det kännetecknas bland annat av att personen:

• känner ett starkt behov av att ständigt kontrollera telefonen,
• har svårt att sluta trots att man vill,
• blir rastlös eller irriterad när mobilen inte finns tillgänglig,
• låter sociala medier störa sömn, studier eller arbete,
• ständigt tänker på nästa möjlighet att gå in på sociala medier.

Det är alltså inte mobilen i sig som verkar vara problemet, utan det sätt på vilket den används.

Hjärnan älskar snabba belöningar

För att förstå varför sociala medier kan påverka personer med ADHD behöver man förstå hur hjärnans belöningssystem fungerar.

Varje gång vi får en notis, en ”like”, ett nytt meddelande eller en ny video aktiveras hjärnans belöningssystem. Signalsubstansen dopamin frisätts och skapar en känsla av förväntan.

Det intressanta är att hjärnan reagerar ännu starkare när belöningen kommer oförutsägbart.

Det är samma psykologiska princip som används i spelautomater.

Man vet aldrig när nästa belöning kommer.

Just därför fortsätter man att titta.

Sociala medier bygger till stor del på denna mekanism.

Varje gång användaren drar ned flödet presenteras något nytt.

En rolig video.

En väns inlägg.

En kommentar.

En ny notis.

Hjärnan lär sig snabbt att nästa belöning kanske bara är en svepning bort.

För personer med ADHD, vars dopaminsystem redan fungerar annorlunda än hos många andra, kan denna typ av ständig belöning vara särskilt lockande.

Uppmärksamheten tränas – eller tränas bort

Hjärnan förändras ständigt genom det som kallas neuroplasticitet.

Det vi gör ofta blir hjärnan bättre på.

Den som läser mycket tränar uthållig koncentration.

Den som spelar piano tränar finmotorik.

Den som ständigt växlar mellan hundratals korta digitala stimuli tränar hjärnan att snabbt skifta uppmärksamhet.

Det är just detta som oroar många forskare.

Sociala medier är konstruerade för att fånga användarens uppmärksamhet under mycket korta intervaller.

Videor blir allt kortare.

Flödena tar aldrig slut.

Algoritmerna anpassar innehållet i realtid.

Resultatet blir ett konstant informationsflöde där hjärnan sällan behöver anstränga sig för att hålla fokus under längre tid.

För en person med ADHD, som redan har svårt att upprätthålla koncentration, kan detta innebära att de svårigheter som finns blir ännu mer påtagliga.

Svensk forskning pekar åt samma håll

Liknande resultat har rapporterats från Karolinska Institutet.

I en stor svensk studie följdes drygt 8 000 barn under flera år.

Forskarna fann att användning av sociala medier var kopplad till en gradvis ökning av ouppmärksamhet över tid.

Däremot såg man inte samma samband för tv-tittande eller datorspel.

Det tyder på att det finns något särskilt med sociala medier – den ständiga interaktionen, notiserna och det oändliga flödet – som skiljer dem från andra typer av skärmanvändning.

Sömnen kan vara en viktig pusselbit

En annan förklaring handlar om sömn.

Mobiltelefonen följer med in i sovrummet.

Notiser kommer sent på kvällen.

Många ligger kvar i sängen och tittar på korta videor långt efter att de egentligen tänkt sova.

Forskningen visar att både ljuset från skärmen och den mentala aktiveringen kan försena insomnandet.

Sömnbrist påverkar i sin tur just de funktioner som redan är känsliga vid ADHD:

• uppmärksamhet,
• arbetsminne,
• impulskontroll,
• känsloreglering,
• beslutsfattande.

Därför tror flera forskare att en del av sambandet mellan sociala medier och ADHD kan gå via försämrad sömn.

Alla påverkas inte lika

Det är viktigt att komma ihåg att forskningen beskriver genomsnittliga samband.

Vissa personer använder sociala medier mycket utan att uppleva några större problem.

Andra märker snabbt att koncentrationen försämras.

Sårbarheten påverkas sannolikt av många faktorer, bland annat genetik, ålder, sömn, psykisk hälsa, fysisk aktivitet och hur mycket struktur som finns i vardagen.

Personer med ADHD verkar dock tillhöra de grupper som löper störst risk att påverkas negativt.

Vad rekommenderar forskarna?

De flesta forskare förespråkar inte ett totalförbud mot mobiltelefoner.

I stället handlar rekommendationerna om att minska de faktorer som gör användningen beroendeframkallande.

Vanliga råd är att:

• stänga av onödiga pushnotiser,
• undvika mobilen den sista timmen före läggdags,
• inte ha telefonen i sovrummet,
• använda tidsbegränsningar för sociala medier,
• skapa mobilfria perioder under dagen,
• prioritera aktiviteter som kräver längre sammanhängande koncentration, exempelvis läsning, musik eller fysisk aktivitet.

För personer med ADHD kan sådana förändringar göra det lättare att minska den ständiga växlingen mellan olika stimuli och ge hjärnan bättre möjligheter att återhämta sig.

Slutsats

Den samlade forskningen ger en tydligare bild än tidigare. ADHD orsakas inte av mobiltelefoner eller sociala medier. Den biologiska grunden för ADHD är väl etablerad.

Samtidigt visar allt fler longitudinella studier att ett beroendeliknande användande av sociala medier kan förstärka svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och koncentration – särskilt hos barn och ungdomar med en redan existerande sårbarhet.

Forskningsläget talar därför för att frågan inte längre bör handla om sociala medier kan påverka ADHD-symtom, utan under vilka omständigheter, för vilka personer och hur stor effekten är.

Det återstår fortfarande mycket att lära, men riktningen i forskningen är tydlig: den digitala miljön är inte bara en passiv spegel av våra beteenden. För många människor är den också en faktor som kan forma hur hjärnan fungerar över tid.

Referenser

Vetenskapliga originalstudier

Boers, E., Afzali, M. H., Newton, N., & Conrod, P. (2019). Association of Screen Time and Depression in Adolescence. JAMA Pediatrics, 173(9), 853–859.

Boers, E., et al. (2020). Social Media Use Intensity, Social Media Use Problems, and Mental Health Among Adolescents: A Longitudinal Study. Journal of Adolescence.

Dahlgren, J., et al. (2024). Social media use and subsequent symptoms of inattention in children and adolescents: A longitudinal Swedish cohort study. Karolinska Institutet. (Studien följde cirka 8 300 svenska barn under flera år och fann att sociala medier var kopplade till ökande ouppmärksamhet över tid.)

Faraone, S. V., et al. (2021). The World Federation of ADHD International Consensus Statement: 208 Evidence-based Conclusions About the Disorder. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 128, 789–818.

Kushlev, K., Proulx, J., & Dunn, E. W. (2017). Silence Your Phones: Smartphone Notifications Increase Inattention and Hyperactivity Symptoms. Proceedings of the 2017 CHI Conference on Human Factors in Computing Systems.

Ra, C. K., Cho, J., Stone, M. D., et al. (2018). Association of Digital Media Use With Subsequent Symptoms of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Among Adolescents. JAMA, 320(3), 255–263.

Twenge, J. M., & Campbell, W. K. (2018). Associations Between Screen Time and Lower Psychological Well-Being Among Children and Adolescents. Preventive Medicine Reports, 12, 271–283.

UCSF Adolescent Brain Cognitive Development (ABCD) Study Research Group. (2026). Problematic Social Media Use and Subsequent ADHD Symptoms in Adolescents. JAMA Network Open.

Översiktsartiklar

American Academy of Pediatrics. (2024). Media Use in School-Aged Children and Adolescents.

Faraone, S. V., et al. (2021). The World Federation of ADHD International Consensus Statement. Neuroscience & Biobehavioral Reviews.

Odgers, C. L., & Jensen, M. R. (2020). Annual Research Review: Adolescent Mental Health in the Digital Age. Journal of Child Psychology and Psychiatry.

Karolinska Institutet. (2024). Sociala medier kopplas till ökad ouppmärksamhet hos barn.

National Institute of Mental Health (NIMH). Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD).

World Health Organization (WHO). Adolescent Mental Health.

The Washington Post. (17 juli 2026). Addictive social media use linked to increasing ADHD symptoms in boys, study finds.

The Washington Post. (2026). How social media may be changing children’s attention spans.