Grit

Grit, som på svenska skulle kunna översätta det till gry, kämparanda, karaktärsstyrka, driv eller samvetsgrannhet eller sisu som dom säger i finland handlar om en persons förmåga att hålla fast vid långsiktiga mål, trots tillfälliga motgångar. Grit handlar om en ny aspekt av motivation som inte enbart handlar om att drivas av belöningar (yttre motivation) eller av något är roligt (inre motivation), utan det handlar om att kämpa vidare trots motgång. Grit har visat sig ha betydelse för framgångar i skolan såväl som livet.

Grit betraktas som ett personlighetsdrag, som är relativt stabilt över tid. På så sätt skiljer det sig från motivation som avser en speciell situation, aktivitet eller uppgift.

Testa dig själv och din nivå av grit genom att sätta en siffra från 1 (stämmer inte alls) till 5 (stämmer i hög grad) på följande frågor

Nya idéer och projekt distraherar mig ibland från tidigare projekt.

1 2 3 4 5

Jag kämpar mig förbi motgångar. Jag ger inte upp lätt.

1 2 3 4 5

Jag sätter ofta upp ett mål men bestämmer mig senare för att följa ett annat.

1 2 3 4 5

Jag anstränger mig i det jag gör.

1 2 3 4 5

Jag har svårt att hålla fokus på projekt som tar mer än några månader att slutföra.

1 2 3 4 5

Jag fullföljer det jag påbörjar.

1 2 3 4 5

Mina intressen ändras från år till år.

1 2 3 4 5

Jag är flitig. Jag ger aldrig upp.

1 2 3 4 5

Jag har varit engagerad i ett projekt eller med en idé ett kort tag men sedan förlorat intresset.

1 2 3 4 5

Jag har kämpat mig igenom motgångar för att nå ett viktigt mål.

1 2 3 4 5

Sammanställning:
Reverseras poängen på frågorna i kursiv stil genom att du tar 6 minus den poäng du har satt på den frågan.
För att få din totala ”gritpoäng”,  räknar du sedan ihop alla dina poäng och delar med tio.

Det är alltså inte så att en person har grit eller inte, utan alla ligger på en skala från 1 till 5. Medelvärdet för vuxna amerikaner är 3,8. Har du 4,5 eller högre befinner du dig bland de 10 procent som har högst grit.

Grit är nära relaterat till det personlighetsdrag som kallas conscientiousness, eller på svenska, samvetsgrannhet som är ett av de fem grundläggande personlighetsdragen och som innebär att man är noggrann, ordningsam, plikttrogen och organiserad. Men flera studier har visat att grit säger något mer än bara hur samvetsgrann en person är.

Man har t.ex. undersökt om grit kan förklara vilka som hoppar av high school i USA.  I genomsnitt hoppar ungefär hälften av studenterna av highschool.

Nu studerade forskarna 4 813 elever som påbörjade sitt näst sista år på high school och tog reda på elevernas nivå av grit, hur motiverade de var i skolan, hur de upplevde sin sociala situation, vilket stöd de upplevde att de hade från lärare, föräldrar och kompisar, socioekonomisk status och prestation på ett standardiserat test av matematik och läsförmåga. Sedan väntade de drygt ett år för att se vilka elever som skulle slutföra sina studier och ta examen från high school.

I den slutgiltiga analysen hittade forskargruppen bara fyra faktorer som var för sig var relaterade till sannolikheten att en elev skulle slutföra skolgången: prestation på provet i matematik och läsning, kön (flickor hade större sannolikhet), etnicitet (asiater klarade sig bättre) samt grit.

Individens uthållighet och fullföljande av vad den påbörjat har alltså större betydelse än andra faktorer. Man kan även se graden av grit genom att mäta i vilken individer eleverna håller fast vid fritidsaktiviteter eller andra sysselsättningar. De som hållit fast vid sina aktiviteter klarade senare sina högskolestudier bättre och lyckades bättre i sitt yrkesliv. Denna uthållighet är också en av de viktiga aspekter som definierar grit. Grit är inte bara relaterat till om man slutför sin skolgång eller inte, utan också till hur bra studierna går. I en undersökning av psykologi­studenter vid University of Pennsylvania var grit korrelerat med medelbetyget från universitetskurserna.

För att föstå betydelsen av grit skulle man kunna formulera det som att:

talang x ansträngning = kompetens

kompetens x ansträngning = resultat

Grit räknas alltså två gånger, eftersom formlerna skulle kunna slås ihop till:

talang x ansträngning x ansträngning = resultat

Man har också studerat i vilken grad grit bidrar till kapaciteten att slutföra krävande militärutbildningar. I en studie ingick 677 aspiranter som valts ut för att påbörja sin träning till en elitstyrka inom den amerikanska armén. För att kunna gå vidare i sin utbildning måste de först klara av en 24-dagars hård grundutbildning som är både fysiskt och mentalt krävande. Före utbildningen gör de IQ-tester, konditionstester och test på fysisk styrka. Aspiranterna i studien svarade dessutom på frågorna i gritformuläret. Deras poäng på gritskalan var inte relaterad till vare sig IQ eller resultaten på de fysiska proven.

När testresultaten analyserades kunde man se att alla de tre faktorerna, IQ, fysik och grit, bidrog till att förutspå vilka som skulle klara utbildningen. Gritpoängen gav således ytterligare information som man inte kunde få genom att titta enbart på IQ-resultaten eller de fysiska proven.

I en studie av drygt 300 sexåringar som använde surfplattor för att träna på matematikövningar eller arbetsminnesövningar 30 minuter om dagen under åtta veckor fick lärarna skatta grit hos varje barn med hjälp av en version av grit-testet anpassad för att passa yngre barn. Barnen fick också svara på frågor om hur rolig de tyckte att träningen var, för att vi  se om deras inre motivation kunde förklara skillnader i träningsresultat. Barnen fick också uppgifter som utvärderade matematikkunskaper, problemlösningsförmåga och arbetsminneskapacitet före och efter träning. Dessutom skattade föräldrarna uppmärksamhetsproblem med ett frågeformulär.  Alla resultat på övningsuppgifterna sparades, så att man kunde se hur mycket barnen tränat och hur mycket de förbättrats. Resultaten från studien visade att graden av grit hängde samman med hur mycket barnen förbättrades av träning, både vad gällde matematik och arbetsminne.

Frågorna som var avsedda att mäta barnens inre motivation, generella frågor om de tyckte att det skulle bli roligt att träna med surfplattor, och mer specifika frågor om de tyckte att övningarna var roliga eller svåra, var inte associerade med hur det gick på träningen.

När man tittat på vilka områden i hjärnan som är betydelsefulla för grit så har en hypotes varit att motivationsaspekten var viktig för grit, och att skillnader i grit skulle visa sig som  skillnader i striatums funktion eller struktur. En annan hypotes har varit att grit handlar om graden av självkontroll och förmåga att motstå impulser och att man skulle kunna se skillnader i pannlobens aktivitet.

Med hjälp av magnetkamera har man hos barn analyserade dels tjockleken på olika områden i pann­loben, som man vet är viktiga för planering, inhibitionsförmåga, arbetsminne och problemlösning. Men här såg man ingen korrelation till grit.

Man har också med en speciell analysmetod tittat efter variationer i storleken på striatum och då kunde man se att det fanns en viss skillnad i mängden grå substans, längst ned i striatum, kallat nucleus accumbens som också var korrelerat med personernas grit.

Nucleus accumbens är en viktig del av hjärnans motivationssystem. Djur vars accumbens har störd funktion lär sig sämre när inlärningen baseras på någon form av belöning. Men nucleus accumbens är inte det område i hjärnan som ger belöningskickar. I djurförsök har man däremot sett att om ett djur själv ska leta efter sin belöning så störs beteendet om det har en skada i nucleus accumbens. Det är alltså själva letandet, ansträngningen, efter en framtida, möjlig belöning som är relaterat till accumbens funktion.

Det finns många studier som visar hur aktivitet i dopaminsystemet återspeglar förväntningar, snarare än belöningar. I en numera klassisk studie av Wolfram Schultz lärde man apor att associera ett ljud med en senare belöning i form av en droppe apelsinjuice. När aporna första gången får sin belöning blir det en glad överraskning och nervcellerna som innehåller dopamin aktiveras. Men när aporna väl gjort associeringen mellan ljud och belöning börjar dopamin­cellerna i stället skicka signaler redan vid det ljud som förebådar belöningen, men inte vid själva belöningen. Dopaminet verkar då snarast koda för en förväntad framtida belöning.

I en annan intressant studie av accumbens kunde möss välja mellan två olika belöningar: en ordinär matbit eller en matbit som de visste var särskilt eftersträvansvärd men som krävde att de tog sig förbi ett besvärligt hinder. I vanliga fall väljer de alltid den mer attraktiva belöningen. Men störs accumbens funktion väljer de den mindre attraktiva men enklare vägen. De saknar driv.

En intressant fråga är hur samspelet mellan gener och miljö påverkar grit. De brittiska forskare som är knutna till den stora tvillingstudien TEDS blev också intresserade av begreppet grit och gav gritformuläret till mer än 4 600 tvillingar som var 16 år då de svarade på frågorna. Förutom grit fick deltagarna också svara på frågor som skulle utvärdera de fem grundläggande personlighetsdragen: extraversion, neuroticitet, samvetsgrannhet, öppenhet och vänlighet. Dessutom jämförde forskarna svaren på personlighets­frågorna med resultaten på ett stort nationellt skoltest som inkluderade engelska, matematik och naturvetenskap.

Som väntat var grit högt korrelerat till samvetsgrannhet.  Ungdomar med höga poäng på grit och samvetsgrannhet presterade också bättre på det nationella provet. Alla personlighetsdragen, inklusive grit, var till 20–40 procent ärftliga.

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*