Skip to content


Tillgång till alla vetenskapliga rapporter med Sci-hub

Ofta är vetenskapliga artiklar inte tillgängliga för allmänheten, utan finns bakom betalväggar eller andra spärrar.
Men sci-hub anser att det saktar ner utvecklingen och vill ge alla tillgång till vetenskapliga rapporter. Du kan låsa upp en artikel genom att skriva in dess URL, PMID, eller DOI i Sci-hub eller söka efter artiklar direkt i sci-hubs stora databas.

Posted in Vetenskap, allmänt.


Forskare skapar syntetiskt liv

Efter ett vetenskapligt genombrott har Forskare i USA har skapat syntetiskt liv. Tanken är att organismerna ska anpassas efter behov, t.ex. rensa upp efter oljeutsläpp eller producera bränsle eller medicin.

Mannen bakom projektet är genetikern och entreprenören Craig Venter. För sex år sedan lyckades han skapa en syntetisk kopia av en bakteries kompletta DNA-sekvens, dess så kallade genom.
Det syntetiska genomet sattes in i celler från en annan typ av bakterie som därmed förvandlades till en annan art.

Genom att steg för steg kapa bort alla överflödiga gener och andra baspar har man lyckats skapa ett genom med endast de nödvändiga delarna för att organismen ska kunna överleva.

Det nya genomet består som allt naturligt DNA av de fyra baserna A T C och G, men där allt överflödigt DNA skurits bort.

Man utgick från bakterien Mycoplasma Genitalium, den enklaste organism som naturen skapat och som bara har 525 gener till skillnad från människans ca 20 000 gener. Dock visade sig den ha svårt att anpassa sig till livsvillkoren i laboratoriet, och tog nästan ett dygn på sig att dela sig, man bytte till den närbesläktade Mycoplasma Mycoides som har 901 gener, men som växer snabbare och därme är lättare att arbeta med.

Man har sedan konsekvent tagit bort gener som inte krävs för att organismen ska uppräthålla livet och föröka sig i laboratoriet. Eftersom man tillför näring direkt som glukos kan man t.ex. ta bort de gener som ser till att celler kan bryta ner stärkelse till glukos.

Efter den gallringen har man fått fram den mest grundläggande formen av liv och det finns då bara 473 gener kvar i arsmassan.

Tanken är att en enklare organism lättare kan manipuleras till att arbeta i människans tjänst. Om man behöver bakterier som kan rensa upp efter ett oljeutsläpp kan man t.ex. ersätta de gener som gör att organismen kan ta upp och utvinna energi från glukos till en handfull gener som gör oljan till organismens enda möjliga näringsämne. Organismen får dessutom gener som gör att den kan överleva i havet. När oljan väl är nedbruten kommer organismerna att dö eftersom de är designade att inte kunna överleva utan oljan.

På samma sätt kan forskarna framställa en rad organismer t.ex. för produktion av läkemedel eller miljövänligt bränsle.

Posted in Biologi.


Nikotinet gör livet surt

Nikotin är den substans i tobak som ger rökare den behagliga känslan efter ett bloss.
Den som inte röker kanske tänker att man missar något som inte får kicken efter ett bloss.

Men nikotin har visat sig skapa så starka avtryck på brukarnas nervceller att det kan begränsa deras förmåga att vara glada.

Nikotinet är också ett extremt beroendeframkallande ämne och det som det gör är att det överstimulerar hjärnans belöningssystem och gör därmed systemet mindre känsligt för hjärnans egna glädjesignaler.

Men nikotinet sätter också sina spår i de regioner i hjärnan som styr förnuft, minne och känslor.

När exempelvis rökare gör sig av med cigaretterna försämras förmågan att koncentrera sig och minnas, och vissa kan periodvis uppleva kraftiga humörsvängningar.

Den värsta abstinensen är över efter ungefär två veckor, så ha tålamod. Trappa ned långsamt för att vänja hjärnan vid bristen på nikotin.

Så påverkar nikotin hjärnan

Nikotin stimulerar nerver i ventrala tegmentala området.

Härifrån skickas signaler till belöningsregionen accumbenskärnan, förnuftet i prefrontala cortex, minnet i hippocampus samt känslor i amygdala. Genom att det överstimulerar hjärnans belöningssystem gör det därmed systemet mindre känsligt för hjärnans egna signaler och man får inte samma effekt av kroppens naturliga signaler.

Posted in Biologi.


Dyrare elektronik och vitvaror med regeringens kemikalieskatt

I regeringens budgetproposition för 2017 föreslås en kemikalieskatt på hemelektronik och vitvaror. Förslaget är att ta ut en skatt på 120 kronor per kilogram för elektronik och 8 kr per kilogram för vitvaror upp till ett tak av 320 kronor. Det betyder att bland annat datorer, mobiler och spelkonsoler kan bli upp till 320 kronor dyrare.

Skatten väntas ge ett tillskott till statskassan på 2,4 miljarder kronor årligen.

Enligt förslaget blir det den som importerar eller tillverkar en vara som får betala skatten men det kommer naturligtvis att påverka slutkonsumenten.
Förslaget gäller inte försäljning från utlandet, så varor som köps från andra länder på nätet berörs inte.

Huvudmotivet till skatten är att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen, bland annat de flamskyddsmedel som används i många elektronikprodukter. Företag ska kunna göra avdrag på upp till 75 procent av skatten för produkter som inte innehåller farliga ämnen.
På så sätt räknar med en omfördelning av inköpen mot varor som innehåller mindre skadliga flamskyddsmedel.

Skatten införs enligt regeringens förslag från 1 april 2017.

Posted in Teknik.


Lagringsbar energi från solljus, koldioxid och vatten

Med ”artificiella löv” som skapar lagringsbar energi från solens strålar, koldioxid och vatten ska oljan kunna ersättas.
Tekniken är utvecklad vid Harvard Universitet och studien publicerades i Science juni 2016.

Namnet kommer av att produkten, likt växter omvandar solens energi energi med hjälp av koldioxid och vatten . Den ser egentligen inte alls ut som ett löv utan snarare som en genomskinlig plastskiva med ett mörkt överdrag.

Man utnyttjar energin i solens strålar för att slå sönder vattenmolekyler till väte- och syremolekyler. Därefter slår genmodifierade bakterier ihop vätet med kolatomer från luftens koldioxid och bildar ett bränsle som enligt Daniel Nocera, Professor vid Harvard kan göra världen helt oberoende av olja. Den enda restprodukten är, precis som i naturens fotosyntes, syre.

Tekniken är 10 gånger mer effektiv än naturlig fotosyntes. Och i ett bränsle kan man lagra 50–100 gånger mer energi än i ett batteri.

Posted in Biologi, Teknik, Vetenskap, allmänt.


Infographics. Vetenskapliga händelser den senaste veckan

mars16

Posted in Vetenskap, allmänt.


Toxoplasma Gondii orsakar beteendeförändringar och psykiska sjukdomar

Uppåt en tredjedel av världens befolkning och en femtedel av alla svenskar är smittade av parasiten Toxoplasma Gondii. Det encelliga urdjuret Toxoplasma Gondii är en av världens mest framgångsrika parasiter. Den upplevs ofta som helt harmlös men som kan skada foster och människor med nedsatt immunförsvar. Men flera studier har visat att smittade människor löper en något ökad risk för vissa allvarliga sjukdomar, bl.a. schizofreni depressioner, tvångssyndrom, demens och Parkinsons sjukdom. Och även att råka ut för olyckor eller t.o.m. självmord.

Parasiten kan kapsla in sig i olika vävnader, inklusive hjärnan. För att komma igenom den så kallade blod- hjärnbarriären tränger paraisten först in i kroppens dendritceller, en typ av vita blodkroppar vars uppgift är att bekämpa inkräktare i kroppen och som vandrar genom vävnaderna med hjälp av långa utskott.

Parasiten tvingar dendriterna att tillverka signalämnet gaba. Följden blir att dendritcellerna bär med sig smittan in i hjärnan. Väl innanför blod-hjärnbarriären tränger smittan in i hjärnceller och tvingar dem att utsöndra gaba.
Gaba har en direkt koppling till ångest.
Både alkohol och ångestdämpande mediciner i form av bensodiazepiner påverkar hjärnans mottagare för gaba. Mycket talar alltså för att toxoplasma kan manipulera viktiga kemiska signaler i hjärnan.

Toxoplasma gondii finns hos allt från möss och fåglar till elefanter och valar. Alla varmblodiga djur verkar kunna bli infekterade. Men det är bara i kattdjurs tarm som parasiten kan föröka sig sexuellt. Från katten sprider sig smittan sedan med avföringen.

Mycket talar för att toxoplasma kan påverka hjärnans kemi, och därigenom beteendet. Hos människor är förändringarna relativt små. men hos råttor är den mer påtaglig. Smittade råttor förlorar sin nedärvda kattskräck och börjar i stället dras till lukten av katturin, vilket gör dem till ett lätt byte. På så vis ökar parasiten sina chanser att hamna i tarmen hos en katt och kan på så sätt sprida sig vidare.

Hos katter är smittan dock som regel harmlös. Parasiten bildar ägg i tunntarmen hos tamkatter, lodjur, tigrar, lejon och alla andra kattdjur. Därifrån sprids äggen med avföringen under några veckor. Äggen överlever i naturen under mer än ett år. Gnagare, fåglar betande djur och andra som kommer i kontakt med äggen blir sedan lätt smittade.

Parasiten gömmer sig annars inkapslad i mikroskopiska cystor utspridda i olika vävnader: Alltifrån i hjärnan och ögonen till hjärtat och andra muskler. Inkapslad i vävnaden är parasiten skyddad mot både antibiotika och attacker från immunsystemet.

I början av 1980-talet stod det klart att parasiten kan vakna ur dvalan. Många av de första offren för sjukdomen aids fick en mycket svår typ av inflammation i hjärnan. Orsaken visade sig vara att vilande toxoplasma börjar föröka sig när immunsystemet inte längre orkar hålla emot.

På senare år har det visat sig att parasiten är extra vanlig bland människor som drabbas av beteenderubbningar, psykiatriska sjukdomar och olyckor.

T.ex. har forskare i Danmark rapporterat att sannolikheten för att en kvinna kommer att försöka ta sitt liv är 50 procent högre om hon är smittad med toxoplasma än om hon inte är det. Slutsatsen bygger på data från över 45 000 danska kvinnor. En mindre studie av både män och kvinnor i Lund tyder på att risken kan vara ännu större.

Det var år 2000 som den brittiska parasitforskaren Joanne Webster och hennes medarbetare upptäckte att toxoplasma gör råttor mindre rädda för katter. Sedan dess har andra forskare bekräftat att parasiten minskar den nedärvda kattskräcken hos både råttor och möss.

Parasiten kan även vara farlig för mänskliga foster. Om en kvinna blir smittad av toxoplasma för första gången medan hon är gravid kan parasiten passera genom moderkakan och vidare in i fostret. Det är mycket ovanligt, men kan i värsta fall leda till att barnet får en hjärnskada. Därför råder Smittskyddsinstitutet gravida kvinnor att inte äta rått kött, och att undvika kattbajs och sandlådor där katter kan ha bajsat.

Risken för fosterskador gäller bara under smittans första fas. Då är parasiten aktiv, vilket också gör den känslig för flera typer av antibiotika. Med tiden kapslar parasiten in sig i cystor i olika vävnader och faller i dvala.

De flesta människor som blir smittade märker inte ett skvatt. Ett fåtal får övergående feber, muskelvärk och kanske lite svullnad i lymfkörtlarna under några veckor. Symtomen påminner om influensa. Men i det tysta sprider sig parasiten i kroppen. Och den kan till skillnad från de flesta andra smittämnen tränga in i hjärnan.

Den gör ytterst lite väsen av sig, och påverkar som regel inte livslängden. Genom att störa värddjuret så lite som möjligt ökar parasiten sina chanser att sprida sig vidare.

Toxoplasma verkar också påverkar män och kvinnor på olika sätt. Smittade män verkar bli mer inåtvända och misstänksamma. Kvinnor med toxoplasma blir tenderar att bli mer tillitsfulla och benägna att ta kontakt. Men smittan kan bara förklara några få procent av skillnaderna i personlighet.

Jaroslav Flegr som forskat kring parasiten misstänker att den gemensamma nämnaren är att infektionen orsakar ett slags kronisk stress, och att kvinnor och män hanterar den på lite olika sätt.

Att risken för olyckor bland de som smittats av parasiten ökar verkar bero på att den som är smittad får något långsammare reflexer. Förändringen är ytterst liten, men tillräckligt stor för att märkas i statistiken över trafikolyckor.
Jaroslav Flegr och hans medarbetare studerade en grupp Pragbor och kom fram till att de som bär på smittan löper minst två och en halv gånger större risk än andra att råka ut för en så svår trafikolycka att de hamnar på sjukhus.

En uppföljande undersökning av värnpliktiga chaufförer avslöjade en ännu större riskökning. Chaufförer med blodgruppen Rh negativ som hade antikroppar mot toxoplasma löpte hela sex gånger större risk än andra att råka ut för en olycka. Dessutom har flera forskargrupper hittat ett samband med självmord.

Toxoplasma ökar halten av dopamin i hjärnan hos möss.
Nervceller är påfallande lika hos vitt skilda arter, så det är mycket möjligt att effekten är densamma hos människor.
Den teorin stärks av att dagens mediciner mot schizofreni minskar effekten av just dopamin. Infekterade råttor som får schizofrenimedicin slutar också att dras till lukten av katturin.

Det finns ingen medicin som bekämpar parasisten när den väl har kapslat in sig i kroppens vävnader. Det pågår försök med att utveckla toxoplasmavaccin för både människor och katter.

Posted in Biologi, Medicin.


Framställning av plast från genmodifierade cyanobakterier kan förbruka koldioxid

Tillverkning och förbrukning av plast är en stor bidragande orsak till växthuseffekten genom det koldioxidtillskott som tillförs atmosfären när olja används för att framställa plast.

plast

Men att tillverka plast kan i framtiden bli ett sätt att minska koldioxiden i atmosfären. En ny metod att framställa plast från från cyanobakterier har nått ett nytt genombrott.

En av de viktigaste råvarorna när man ska tillverka plastprodukter är kolvätet eten. Eten framställs som bekant ur råolja och naturgas, vilket ger upphov till mer koldioxidutsläpp än någon annan petrokemisk process.

Men forskare vid det amerikanska energidepartementets laboratorium för förnybara energikällor, NREL, har hittat en miljövänligare metod att framställa eten, nämligen ur cyanobakterier, även något missvisande kallade blågröna alger.

Genom genmodifiering har man lyckats ändra cyanobakteriernas ämnesomsättning och därmed fått dem att tillverka eten. Eten är en gas och kan lätt samlas in. För etenproduktion krävs vatten, mineraler, ljus och koldioxid.

Alltså, istället för att producera koldioxid vid framställning av eten från olja, så förbrukas koldioxid vid framställning av eten ur cyanobakterier. För att tillverka ett ton eten förbrukar organismerna tre ton koldioxid. Processen fungerar alltså som en så kallad kolsänka.

Vid traditionell oljebaserad produktion blir resultatet tvärtom, upp till tre gånger mer koldioxid än eten.

Skulle man starta kommersiell etentillverkning med hjälp av GMO-alger skulle exempelvis ett kraftverk kunna fungera som källa till den nödvändiga koldioxiden.

Det förekommer redan i dag tillverkning av eten från andra källor än olja och gas, i första hand från sockerrör och det pågår forskning om att framställa eten från cellulosa.

Det är inte heller första gången det görs försök att få fram eten från cyanobakterier. Redan i början av 2000-talet försökte japanska forskare genomföra processen men lyckades då inte få till en stabil produktion.

Det forskarna vid NREL fann var att metoden fungerar bättre om man modifierade cyanobakteriernas gener som styr metabolismen. Och potentialen är ännu inte uttömd. Kanske kan cyanobakterierna efter ytterligare modifiering omvandla så mycket som 90 procent av den insatta koldioxiden till eten.

Posted in Kemi.


Lyckoformeln

Man kan studera lycka både på individnivå och samhällsnivå.

När man bedömer lyckan i olika länder tittar man på hur länge befolkningen lever, sociala skyddsnät, möjlighet att fatta egna beslut och hur generösa invånarna egentligen är.

Det är inte så att människor i rika länder är lyckligare än de i fattiga. Inte heller stora lotterivinster ger någon varaktig lycka. Man upplever även här ett kort lyckorus men inom kort är lyckonivån återställd till det normala.

Inte heller på inidividnivå ger mer pengar och nya prylar mer lycka, under förutsättning att vi fått våra mest basala behov uppfyllda.

Däremot kan det relativa välståndet jämfört med andra i ens nära omgivning ha en viss betydelse. Upplevelsen av att hela tiden ha lite mindre, eller att ha det lite sämre än alla andra ger en lägre nivå av lycka.

Istället för att bara sträva efter ökat välstånd för sig själv är det mer effektivt att känna ansvar för andra och vår omvärld. Att göra något för att hjälpa människor i nöd och att utveckla sin generositet har alltså inte bara effekter på andras lycka utan gör också oss själva lyckligare.

Självbestämmande och att kunna fatta egna beslut har också betydelse för lyckonivån. Vidare är förmågan att känna och uttrycka tacksamhet ett av de mest verkningsfulla sätten att öka sin egen känsla av lycka.

Lyckoformeln

Posted in Biologi.


Både arv och miljö bakom jordnötsallergi

Jordnötsallergi är en ökande form av födoämnesallergi och kan i värsta fall orsaka allergisk chock, anafylaxi.

I en studie publicerad i tidskriften Nature Communications har forskare lyckats peka ut vissa gener som verkar kunna öka risken att utveckla jordnötsallergi. Det är gener som har med immunförsvaret att göra och hur kroppen känner igen främmande ämnen.

I en annan studie publicerad i  i New England Journal of Medicine fann man att spädbarn med risk för jordnötsallergi som åt små mängder jordnötter varje dag utvecklade allergi i mycket mindre utsträckning än de som fick undvika jordnötter helt eller äta.

Forskarnas hypotes var att genom att tidigt utsätta immunförsvaret för jordnötter, så skulle ett skyddande immunsvar, i stället för det allergiska, utvecklas. I  studien där över 600 barn mellan fyra och elva månader deltog delades de upp i två grupper. Den ena gruppen undvek jordnötter och den andra fick äta ett mellanmål med små mängder jordnötter varje dag. Alla barn som ingick i studien hade svåra eksem och/eller äggallergi och riskerade därför att utveckla jordnötsallergi.

Vid fem års ålder testades vilka barn som hade utvecklat jordnötsallergi. I gruppen som undvikit jordnötter hade 17 procent av barnen utvecklat allergi och i gruppen som fick jordnötter var motsvarade siffra bara 3 procent.

Resultaten i studien tyder på att det är fel att rekommendera att barn som har risk för att utveckla matallergier ska undvika livsmedlet, menar forskarna.

Ytterligare  forskning krävs för att ta reda på om det är individens genuppsättning som avgör om man har nytta av  tidig introduktion av jordnötter i kosten. .

 

Referenser:

Du Toit G med flera. Randomized trial of peanut consumption in infants at risk of peanut allergy. New England Journal of Medicine. Doi: 10.1056/NEJMoa1414850 (2015).

Xiumei Hong et al. ”Genome-wide association study identifies peanut allergy-specific loci and evidence of epigenetic mediation in US children”. Nature Communications 25 februari 2014. DOI: 10.1038/ncomms7304

Posted in Biologi.