Skip to content


Infographics. Vetenskapliga händelser den senaste veckan

mars16

Posted in Vetenskap, allmänt.

Toxoplasma Gondii orsakar beteendeförändringar och psykiska sjukdomar

Uppåt en tredjedel av världens befolkning och en femtedel av alla svenskar är smittade av parasiten Toxoplasma Gondii. Det encelliga urdjuret Toxoplasma Gondii är en av världens mest framgångsrika parasiter. Den upplevs ofta som helt harmlös men som kan skada foster och människor med nedsatt immunförsvar. Men flera studier har visat att smittade människor löper en något ökad risk för vissa allvarliga sjukdomar, bl.a. schizofreni depressioner, tvångssyndrom, demens och Parkinsons sjukdom. Och även att råka ut för olyckor eller t.o.m. självmord.

Parasiten kan kapsla in sig i olika vävnader, inklusive hjärnan. För att komma igenom den så kallade blod- hjärnbarriären tränger paraisten först in i kroppens dendritceller, en typ av vita blodkroppar vars uppgift är att bekämpa inkräktare i kroppen och som vandrar genom vävnaderna med hjälp av långa utskott.

Parasiten tvingar dendriterna att tillverka signalämnet gaba. Följden blir att dendritcellerna bär med sig smittan in i hjärnan. Väl innanför blod-hjärnbarriären tränger smittan in i hjärnceller och tvingar dem att utsöndra gaba.
Gaba har en direkt koppling till ångest.
Både alkohol och ångestdämpande mediciner i form av bensodiazepiner påverkar hjärnans mottagare för gaba. Mycket talar alltså för att toxoplasma kan manipulera viktiga kemiska signaler i hjärnan.

Toxoplasma gondii finns hos allt från möss och fåglar till elefanter och valar. Alla varmblodiga djur verkar kunna bli infekterade. Men det är bara i kattdjurs tarm som parasiten kan föröka sig sexuellt. Från katten sprider sig smittan sedan med avföringen.

Mycket talar för att toxoplasma kan påverka hjärnans kemi, och därigenom beteendet. Hos människor är förändringarna relativt små. men hos råttor är den mer påtaglig. Smittade råttor förlorar sin nedärvda kattskräck och börjar i stället dras till lukten av katturin, vilket gör dem till ett lätt byte. På så vis ökar parasiten sina chanser att hamna i tarmen hos en katt och kan på så sätt sprida sig vidare.

Hos katter är smittan dock som regel harmlös. Parasiten bildar ägg i tunntarmen hos tamkatter, lodjur, tigrar, lejon och alla andra kattdjur. Därifrån sprids äggen med avföringen under några veckor. Äggen överlever i naturen under mer än ett år. Gnagare, fåglar betande djur och andra som kommer i kontakt med äggen blir sedan lätt smittade.

Parasiten gömmer sig annars inkapslad i mikroskopiska cystor utspridda i olika vävnader: Alltifrån i hjärnan och ögonen till hjärtat och andra muskler. Inkapslad i vävnaden är parasiten skyddad mot både antibiotika och attacker från immunsystemet.

I början av 1980-talet stod det klart att parasiten kan vakna ur dvalan. Många av de första offren för sjukdomen aids fick en mycket svår typ av inflammation i hjärnan. Orsaken visade sig vara att vilande toxoplasma börjar föröka sig när immunsystemet inte längre orkar hålla emot.

På senare år har det visat sig att parasiten är extra vanlig bland människor som drabbas av beteenderubbningar, psykiatriska sjukdomar och olyckor.

T.ex. har forskare i Danmark rapporterat att sannolikheten för att en kvinna kommer att försöka ta sitt liv är 50 procent högre om hon är smittad med toxoplasma än om hon inte är det. Slutsatsen bygger på data från över 45 000 danska kvinnor. En mindre studie av både män och kvinnor i Lund tyder på att risken kan vara ännu större.

Det var år 2000 som den brittiska parasitforskaren Joanne Webster och hennes medarbetare upptäckte att toxoplasma gör råttor mindre rädda för katter. Sedan dess har andra forskare bekräftat att parasiten minskar den nedärvda kattskräcken hos både råttor och möss.

Parasiten kan även vara farlig för mänskliga foster. Om en kvinna blir smittad av toxoplasma för första gången medan hon är gravid kan parasiten passera genom moderkakan och vidare in i fostret. Det är mycket ovanligt, men kan i värsta fall leda till att barnet får en hjärnskada. Därför råder Smittskyddsinstitutet gravida kvinnor att inte äta rått kött, och att undvika kattbajs och sandlådor där katter kan ha bajsat.

Risken för fosterskador gäller bara under smittans första fas. Då är parasiten aktiv, vilket också gör den känslig för flera typer av antibiotika. Med tiden kapslar parasiten in sig i cystor i olika vävnader och faller i dvala.

De flesta människor som blir smittade märker inte ett skvatt. Ett fåtal får övergående feber, muskelvärk och kanske lite svullnad i lymfkörtlarna under några veckor. Symtomen påminner om influensa. Men i det tysta sprider sig parasiten i kroppen. Och den kan till skillnad från de flesta andra smittämnen tränga in i hjärnan.

Den gör ytterst lite väsen av sig, och påverkar som regel inte livslängden. Genom att störa värddjuret så lite som möjligt ökar parasiten sina chanser att sprida sig vidare.

Toxoplasma verkar också påverkar män och kvinnor på olika sätt. Smittade män verkar bli mer inåtvända och misstänksamma. Kvinnor med toxoplasma blir tenderar att bli mer tillitsfulla och benägna att ta kontakt. Men smittan kan bara förklara några få procent av skillnaderna i personlighet.

Jaroslav Flegr som forskat kring parasiten misstänker att den gemensamma nämnaren är att infektionen orsakar ett slags kronisk stress, och att kvinnor och män hanterar den på lite olika sätt.

Att risken för olyckor bland de som smittats av parasiten ökar verkar bero på att den som är smittad får något långsammare reflexer. Förändringen är ytterst liten, men tillräckligt stor för att märkas i statistiken över trafikolyckor.
Jaroslav Flegr och hans medarbetare studerade en grupp Pragbor och kom fram till att de som bär på smittan löper minst två och en halv gånger större risk än andra att råka ut för en så svår trafikolycka att de hamnar på sjukhus.

En uppföljande undersökning av värnpliktiga chaufförer avslöjade en ännu större riskökning. Chaufförer med blodgruppen Rh negativ som hade antikroppar mot toxoplasma löpte hela sex gånger större risk än andra att råka ut för en olycka. Dessutom har flera forskargrupper hittat ett samband med självmord.

Toxoplasma ökar halten av dopamin i hjärnan hos möss.
Nervceller är påfallande lika hos vitt skilda arter, så det är mycket möjligt att effekten är densamma hos människor.
Den teorin stärks av att dagens mediciner mot schizofreni minskar effekten av just dopamin. Infekterade råttor som får schizofrenimedicin slutar också att dras till lukten av katturin.

Det finns ingen medicin som bekämpar parasisten när den väl har kapslat in sig i kroppens vävnader. Det pågår försök med att utveckla toxoplasmavaccin för både människor och katter.

Posted in Biologi, Medicin.

Framställning av plast från genmodifierade cyanobakterier kan förbruka koldioxid

Tillverkning och förbrukning av plast är en stor bidragande orsak till växthuseffekten genom det koldioxidtillskott som tillförs atmosfären när olja används för att framställa plast.

plast

Men att tillverka plast kan i framtiden bli ett sätt att minska koldioxiden i atmosfären. En ny metod att framställa plast från från cyanobakterier har nått ett nytt genombrott.

En av de viktigaste råvarorna när man ska tillverka plastprodukter är kolvätet eten. Eten framställs som bekant ur råolja och naturgas, vilket ger upphov till mer koldioxidutsläpp än någon annan petrokemisk process.

Men forskare vid det amerikanska energidepartementets laboratorium för förnybara energikällor, NREL, har hittat en miljövänligare metod att framställa eten, nämligen ur cyanobakterier, även något missvisande kallade blågröna alger.

Genom genmodifiering har man lyckats ändra cyanobakteriernas ämnesomsättning och därmed fått dem att tillverka eten. Eten är en gas och kan lätt samlas in. För etenproduktion krävs vatten, mineraler, ljus och koldioxid.

Alltså, istället för att producera koldioxid vid framställning av eten från olja, så förbrukas koldioxid vid framställning av eten ur cyanobakterier. För att tillverka ett ton eten förbrukar organismerna tre ton koldioxid. Processen fungerar alltså som en så kallad kolsänka.

Vid traditionell oljebaserad produktion blir resultatet tvärtom, upp till tre gånger mer koldioxid än eten.

Skulle man starta kommersiell etentillverkning med hjälp av GMO-alger skulle exempelvis ett kraftverk kunna fungera som källa till den nödvändiga koldioxiden.

Det förekommer redan i dag tillverkning av eten från andra källor än olja och gas, i första hand från sockerrör och det pågår forskning om att framställa eten från cellulosa.

Det är inte heller första gången det görs försök att få fram eten från cyanobakterier. Redan i början av 2000-talet försökte japanska forskare genomföra processen men lyckades då inte få till en stabil produktion.

Det forskarna vid NREL fann var att metoden fungerar bättre om man modifierade cyanobakteriernas gener som styr metabolismen. Och potentialen är ännu inte uttömd. Kanske kan cyanobakterierna efter ytterligare modifiering omvandla så mycket som 90 procent av den insatta koldioxiden till eten.

Posted in Kemi.

Lyckoformeln

Man kan studera lycka både på individnivå och samhällsnivå.

När man bedömer lyckan i olika länder tittar man på hur länge befolkningen lever, sociala skyddsnät, möjlighet att fatta egna beslut och hur generösa invånarna egentligen är.

Det är inte så att människor i rika länder är lyckligare än de i fattiga. Inte heller stora lotterivinster ger någon varaktig lycka. Man upplever även här ett kort lyckorus men inom kort är lyckonivån återställd till det normala.

Inte heller på inidividnivå ger mer pengar och nya prylar mer lycka, under förutsättning att vi fått våra mest basala behov uppfyllda.

Däremot kan det relativa välståndet jämfört med andra i ens nära omgivning ha en viss betydelse. Upplevelsen av att hela tiden ha lite mindre, eller att ha det lite sämre än alla andra ger en lägre nivå av lycka.

Istället för att bara sträva efter ökat välstånd för sig själv är det mer effektivt att känna ansvar för andra och vår omvärld. Att göra något för att hjälpa människor i nöd och att utveckla sin generositet har alltså inte bara effekter på andras lycka utan gör också oss själva lyckligare.

Självbestämmande och att kunna fatta egna beslut har också betydelse för lyckonivån. Vidare är förmågan att känna och uttrycka tacksamhet ett av de mest verkningsfulla sätten att öka sin egen känsla av lycka.

Lyckoformeln

Posted in Biologi.

Både arv och miljö bakom jordnötsallergi

Jordnötsallergi är en ökande form av födoämnesallergi och kan i värsta fall orsaka allergisk chock, anafylaxi.

I en studie publicerad i tidskriften Nature Communications har forskare lyckats peka ut vissa gener som verkar kunna öka risken att utveckla jordnötsallergi. Det är gener som har med immunförsvaret att göra och hur kroppen känner igen främmande ämnen.

I en annan studie publicerad i  i New England Journal of Medicine fann man att spädbarn med risk för jordnötsallergi som åt små mängder jordnötter varje dag utvecklade allergi i mycket mindre utsträckning än de som fick undvika jordnötter helt eller äta.

Forskarnas hypotes var att genom att tidigt utsätta immunförsvaret för jordnötter, så skulle ett skyddande immunsvar, i stället för det allergiska, utvecklas. I  studien där över 600 barn mellan fyra och elva månader deltog delades de upp i två grupper. Den ena gruppen undvek jordnötter och den andra fick äta ett mellanmål med små mängder jordnötter varje dag. Alla barn som ingick i studien hade svåra eksem och/eller äggallergi och riskerade därför att utveckla jordnötsallergi.

Vid fem års ålder testades vilka barn som hade utvecklat jordnötsallergi. I gruppen som undvikit jordnötter hade 17 procent av barnen utvecklat allergi och i gruppen som fick jordnötter var motsvarade siffra bara 3 procent.

Resultaten i studien tyder på att det är fel att rekommendera att barn som har risk för att utveckla matallergier ska undvika livsmedlet, menar forskarna.

Ytterligare  forskning krävs för att ta reda på om det är individens genuppsättning som avgör om man har nytta av  tidig introduktion av jordnötter i kosten. .

 

Referenser:

Du Toit G med flera. Randomized trial of peanut consumption in infants at risk of peanut allergy. New England Journal of Medicine. Doi: 10.1056/NEJMoa1414850 (2015).

Xiumei Hong et al. ”Genome-wide association study identifies peanut allergy-specific loci and evidence of epigenetic mediation in US children”. Nature Communications 25 februari 2014. DOI: 10.1038/ncomms7304

Posted in Biologi.

Science centers i Sverige

I Sverige finns det ca 20 scince centers.

Science centers eller vetenskapscentrum är utställningar eller experimentverkstäder där besökarna, ofta genom praktiska demonstrationer och experiment ska ge människor kontakt med och en erfarenhet av naturvetenskap och teknik med syfte att uppmuntra människors upptäckarglädje och vetenskapliga nyfikenhet.

Ofta är aktiviteterna roliga för alla åldrar och det brukar finnas speciellt mycket för barnen att upptäcka, lära och roa sig med.

Genom föreningen svenska  science centers kan man läsa mer och länkas vidare till de olika scince centers i Sverige, och även länkar till liknande intresseorganisationer i världen.

 

Posted in Vetenskap, allmänt.

Hormesis – Nyttan av låga doser av giftiga ämnen

Vi har ju lärt oss att undvika ämnen som är giftiga. Men det finns ett fenomen som kallas hormesis. Låga doser av kemiska gifter kan i vissa fall ge en postiv biologisk reaktion och vara nyttigt för individen. Medan samma ämne är livshotande, i högre doser.

Fenomenet kallas Hormesis och är känt sedan länge, men mycket kunskap saknas inom området.

Det var  en tysk farmakolog, Hugo Schulz, som först beskrev fenomenet år 1887.  Han fann att ett desinfektionsmedel som i stora doser dödar jästceller, faktiskt stimulerade jästtillväxten när det gavs i små doser. Antagligen är fenomenet känt även sedan tidigare inom traditionell medicin. Kanske härrör talesättet ”Vad inte förstör mig gör mig starkare” som myntades av Friedrich Nietzsche härifrån.

Mekanismen för hormesis verkar vara överkompensation för att återupprätta homeostas och för att anpassa sig till en utmanande miljö.
Man kan dra paralleller till hård fysisk träning. Träningen gör dig inte direkt dig starkare – det faktiskt försvagar kroppen på kort sikt och friger en kaskad av destruktiva molekyler ( fria radikaler ) som kan skada vävnader. En studie från 2005 av ungerska forskare har föreslagit att den biologiska mekanismen i kroppen är att kroppen reagerar på denna situation genom att producera mer antioxidanter, initiera DNA-reparation, bygga upp muskelmassan och allmänt bromsa åldrandeprocessen. Resultatet under de närmaste timmarna eller dagarna är starkare muskler och en friskare kropp.

Växter innehåller också ofta giftiga ämnen för att kunna försvara sig mot angripare. Fytokemikalier – de föreningar som ger frukt och grönsaker deras ljusa färger – är t.ex. giftiga kemikalier som växter har utvecklat som ett försvar mot svamp och skadedjur. Dessa är sannolikt milt giftiga för människor också , men i de låga koncentrationer som finns i vanliga livsmedel får de istället en  stimulerande effekt och resultatet kan ofta ge en lägre risk att drabbas av cancer , hjärt-kärlsjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar. Kanske har effekten uppkommit för att ta död på växtens verkliga fiender, men gynna dem som kan hjälpa till att sprida växtens fröer.

Visserligen kan man säga att alla ämnen är giftiga i tillräckligt hög dos. Vatten är ju naturligtvis livsviktigt för oss, men man kan t.ex. dö om man dricker en för stor mängd vatten (flera liter) under en kort tidsperiod (någon timma).

När det gäller andra substanser så blir motsatsförhållandet tydligare.  Etylalkohol är verkligen ett toxin som orsakar vävnadsskada och celldöd vid höga doser. I lägre doser har det däremot setts kunna öka antioxidantaktivitet. Detta kan förklara varför många studier har funnit viss kardiovaskulär nytta med en måttlig alkohol.

Hormesis skulle också kunna hjälpa till att förklara varför människor som lever ansträngande liv med massor av måttliga fysiska utmaningar kan vara friskare och leva längre än de i mer bekväma livsförhållanden. En studie från år 2008 med titeln ”hormesis in Aging” från avdelningen för molekylär biologi vid Århus universitet i Danmark har föreslagit att ”enstaka eller mångfaldig exponering av låga doser av annars skadliga ämnen, såsom bestrålning, matbegränsning, värmestress, fria radikaler har en effekt som motverkar åldrande och förlänger livet.

För att kunna kontrollera processen för hormesis av kemiska ämnen behöver dock doserna vara mycket noggrant kontrollerade, ta hänsyn tilll blandningseffekter av toxiner etc, så det finns fortfarande en hel del som återstår att ta reda på.

Posted in Biologi.

Humanoider

Vi har tidigare skrivit om robotar.  Mer eller mindre människolika maskiner som kan utföra diverse sysslor.  I vissa fall vill man inte alls att en robot ska vara lik en mäniska men i andra fall är en robotavbildning av en mäniska, en s.k. humanoid eller hubot som de kallas i serien äkta människor. Allt beroende på vilken uppgift roboten ska ha.

Atlas
Våren 2013 gick det amerikanska företaget Boston Robotics ut att man på uppdrag av Pentagon utvecklat en robotsoldat, kallad Atlas. Atlas har en viss likhet med de krigarrobotar i holywoodfilmerna om Iron Man.

Robotdräkten Hal
En annan tillämpning är då tekniken blir en del av människan. Robotdräkten Hal, utvecklad av Cyberdyne är ett mäniskoliknande extraskelett som fungerar som ett yttre, exoskelett och kan fånga upp nervsignaler från bärarens hjärna.  Här är naturligtvis säkerheten prioriterad. Våren 2013 fick robotdräkten hal den första globala säkerhetscertifieringen för robotdräkter.  Användningsområdet är rörelsehindrade strokepatienter och andra rörelsehindrade då exoskelettet kan öka den handikappades lyftkraft med upp till fem gånger.
Robotdräkten Hal används redan på ett hundratal kliniker i Japan och har testats på Danderyds sjukhus.

Human Robot Interaction Conference
Japan är världsledande på människoliknande robotar och varje år hålls i Japan en konferens kallad HRI – Human Robot Interaction Conference.   Vad man ska kunna använda humanoider till är naturligtvis omdiskuterat. Många är naturligtvis kritiska till att man lägger hundratals miljarder på krigsrobotar och ett annat användningsområde som är omdebatterat är pornografin. Många är oroliga över hur vårt sätt att se på relationer, kärlek och sex kan komma att påverkas om man kan ha en relation med en hubot som man kan behandla hur som helst.

Nao
Mer konstruktiva användningsområden för humanoider är inom undervisning och vård. Det franska företaget Aldebaran Robotics har tillverkat den programeringsbara minihumanoiden Nao som både kan dansa, tala alla världens språk och förhöra läxor. Aldebaran har redan sålt tusentals Naorobotar till skolor och universitet, bland annat används en av dem för forskning på KTH.

Geminiod
Hiroshi Ishiguro är en av världens främste utvecklare av mäniskoliknande robotar. Hans första geminoid var en kopia av hans då fyraåriga dotter. År 2006 skapade han en dubbelgångare av sig själv, Geminoid HI-1 som även finns som uppgraderad version GeminoidHI-2. År 2009 presenterade han den kvinnliga Geminoid F. Hon var tänkt som sekreterare men fick istället jobb som skådespelare i pjäsen Sayonora. Efter ett samarbete med Hiroshi Ishiguro  presenterade den danske professorn Henrik Scharfe vid Ålborgs universitet sin egen dubbelgångare  Geminoid DK år 2011.

Hiroshi Ishiguro har även skapat en kopia av den 87-åriga historieberättaren Katsura Beicho.

Sunflower
Ett annat stort område är assitentrobotar och terapirobotar. Tanken är inte heller här att robotarna ska ersätta människor utan vara ett komplement. Här är inte bara uppgifterna som roboten kan utföra av vikt utan även att den kan verka social. Assistentroboten Sunflower vänder sig t.ex. mot användaren när denne talar med henne och nickar när den har förstått en instruktion.

Kaspar
En annan robot med mäniskoliknande egenskaper är Kaspar som kan vara ett stöd till barn med autism.  Roboten Kaspar har människolika drag och kan ge uttryck ett begränsat antal känslolägen.  På så sätt blir de mer förståeliga och mer förutsägbara än vad vi komplexa människor är.

Pleo
Men innan robotarna blir tillräckligt avancerade och komplexa kommer de främst att verka som intelligenta maskiner med en begränsad uppgift t.ex. robotgräsklippare eller som leksaker. Dinosaurieroboten Pleo är t.ex. en leksak som beter sig som en tänkt dinosaurieunge. Den visar att den tycker om att bli klappad och reagerar negativt om man slår den eller drar den i svansen.

Posted in Teknik, Uncategorized.

Självstyrande bilar

2005 presenterades den första självstyrande bilen och utvecklingen av självkörande bilar har gått långt. Redan idag finns det bilar som skulle kunna ta över helt vid körning i bilköer. Bilen kan följa bilen framför. Stanna, svänga öka farten, saktar in.

Du följer bilen framför så länge den inte byter fil. Rent juridiskt måste dock ett fordon på allmän väg ha en förare, så man bör fortfarande ha en hand på ratten, även om det är bilen som manövrerar.

Tekniken som utvecklas av volvo kallas ”adaptive cruise control with steer assist” men även andra biltillverkare har liknande tekniker. Tekniken är klar för marknaden och finns i nya XC90 tillsammans med ett antal andra säkerhetssystem som man nu visar upp.

däribland ”road edge and barrier detection with steer assist” som innbeär att bilen känner igen vägkanter och räcken och styr undan från dem.

Tekniken bakom är en kombination av datorprogram. en ljuskänslig kamera och en radar. Man kan säga att bilen har fått ögon.
Bilens datorer känner av vad föraren gör, och inte gör, och reagerar blixtsnabbt enligt inprogrammerade instruktioner:

”Om du upptäcker en människa framför bilen och föraren inte bromsar tillräckligt snabbt och hårt så fyll på med bromskraft.”

”Om du upptäcker att du är på väg att köra av vägen, styr mjukt tillbaka.  Men tvinga inte.”

”Om älg detekteras, bromsa maximalt.”

Naturligtvis omvandlat till passande programeringsspråk.

Och bilen får på så sätt en form av  sinnesorgan som känner av och reagerar på omgivningen snabbare och effektivare än vad vi människor kan göra.

– Normalt sett upptäcker man en älg om man kör 90 kilometer i timmen en halv sekund innan man kör på den. Bilen själv upptäcker en älg framför bilen 1,5 sekunder innan, och bromsar direkt.

Och med värmekameror är bilen inte beroende av att det är ljust utan den kan även upptäcka en människa eller en älg framför bilen i mörker.
Tekniken finns. Det är bara relationen prestanda/kostnad som avgör om det är värt att integrera i kommande bilar.

Det här går att bygga ut ytterligare t.ex. skulle bilen kunna börjar kommunicera med andra bilar, eller med trafiksignaler. Men det saknas fortfarande ett gemensamt språk.

Posted in Teknik.

30 år för en teknikrelaterad uppfinning att slå igenom på bred front

Douglas Engelbart  skapade den första prototypen för datormusen 1963. 1968 höll han en historisk presentation  där han presenterade sin uppfinning.
Trots en häpnadsväckande presentation det tog ändå närmare tre decennier för datormus att slå igenom.

Visserligen lanserade Apple en datormus 1984, men DOS,  som styrdes med textkommandon fortsatte att dominera, till dess att Microsoft utvecklade Windows  med ett mer grafiskt gränssnitt i början av 1990-talet.
Det var först då som datormusen fick sin stora spridning.

Och det finns många fler exempel där datorrelaterade uppfinningar gått från prototyp till en spridd kommersiell produkt på 30 år.

Arpanet, internets föregångare, lanserades 1969. Det tog ungefär 30 år innan en bredare krets hade tillgång till det vi idag kallar internet.

Nästan lika lång tid tog för pekdatorn. Den första pekskärmen visades upp 1984. Men först år 2007 fick pekgränssnittet en större spridning i samband med lanseringen av iPhone följt av Android 2008 och Ipad 2010.

SÅ vad har vi att vänta framöver. Den första självstyrande bilen skapades 2005 och teknikutvecklingen inom detta område har snabbt gått framåt.
så om självkörande bilar följer samma utveckling som exemplen ovan så kanske allmänheten åker runt i självkörande bilar omkring år 2020.

Posted in Teknik.