I Sverige genomförs 4 stora befolkningsstudier. Epihealth, Lifegene, Scapis och Big3.

Epihealth är ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med testcenter i Uppsala och Malmö som har till syfte att kartlägga orsakerna till våra vanligaste folksjukdomar som uppträder hos medelålders och äldre personer till exempel hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet, cancer, demens, depressioner, lungsjukdomar, diabetes m.m. Man tittar både på miljöfaktorer och genetiska faktorer och man planerar att undersöka 300 000 invånare i Sverige med en ålder mellan 45 och 75 år.

Lifegene har sin bas i Stockholm. Karolinska Institutet är värd för projektet och har en ledande och koordinerande funktion. De övriga medverkande universiteten är: Lunds universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet. LifeGene kommer att bli den största forskningssatsningen i Sverige någonsin. Projektet kommer att pågå under lång tid med målet att rekrytera 500 000 frivilliga under de kommande åren. LifeGene bjuder in personer som är över 18 år. Urvalet görs slumpmässigt via befolkningsregistret SPAR (Statens Person- och Adress- Register) men det går också att anmäla sig som deltagare på lifegene.se
LifeGene vill gärna följa hela hushåll för att lättare kunna identifiera miljö respektive genetiska faktorers betydelse för uppkomsten av sjukdomar. Deltagarna kommer vart femte år följs upp med hälsokontroller och får svara på webbaserade frågor om sina levnadsvanor.

SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) är första delen av ett forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lungor. 1 000 män och kvinnor mellan 50-65 år i Göteborg har valts ut slumpmässigt och bjudits in via brev att delta i SCAPIS. Det går inte att själv anmäla sitt intresse. Scapis syfte är att identifiera individuella risker för plötsligt hjärtstopp, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar, Upptäcka KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) i ett tidigt skede samt upptäcka riskfaktorer för andra lungsjukdomar.

BIG3 är ett kardiopulmonärt forskningsprojekt som drivs av Region Skåne i samverkan med forskare från Lunds Universitet och AstraZeneca AB där man studerar tre av våra folksjukdomar: kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), kardiovaskulära sjukdomar och lungcancer. BIG3 är en öppen prospektiv longitudinell kohortstudie i Skåne där man genomför en enkätundersökning för att få en information om hälsa, livsstil, miljö- och levnadsförhållanden hos Skånes invånare. Enkäten går ut till ett slumpmässigt urval av invånare i Skåne som är mellan 45 och 75 år. I nästa steg av BIG3-studien kommer ett slumpmässigt urval av personer, som svarat på enkätundersökningen, att bjudas in till en hälsoundersökning på Skånes Universitetssjukhus.

Speciellt Epihealth och Lifegene är intressanta då de är så breda och har stort fokus på arvets betydelse. Men det gör dem också kontroversiella. I slutet av 2011 hävdade datainspektionen att studien bröt mot personuppgiftslagen och krävde att lifegene skulle sluta samla in uppgifter samt att inte använda de uppgifter som redan samlats in. Främst för att formuleringen att uppgifterna som samlats in ska ”användas för framtida forskning” var för luddigt då det tydligt ska framgå vad uppgifterna ska användas till. Man hade också kritik på att informationen i registret var inte var fullt avidentifierad då det går att koppla ihop informationen med individ även om informationen är anonymiserad, men inte fullt avidentifierad. KI överklagade beslutet och i början av 2012 fick KI klartecken att fortsätta Lifegene-studien.

Sverige anses som ett ovanligt lämpat land att genomföra stora epidemiologiska studier då systemet med personnummer i kombination med Sveriges många register (födelseregistret, patientregistret, öppenvårdsregistret, dödsorsaksregistret, tandvårdsregistret, förskrivningsregistret, cancerregistret medicinska kvalitetsregister med flera) underlättar uppföljningen av studiedeltagare.

Människor verkar ha tre olika huvudgrupper av bakterier i sina magar. Varje individ har en av de tre typerna av bakterieflora och det tycks inte spela någon roll var på jorden man bor, eller vilket kön eller ras man tillhör. Hos människor över hela jorden dominerar en av de tre olika grupperna av bakterier i magen.

Grupperna skiljer sig åt i hur de omvandlar kolhydrater till energi.

Man vet inte varför olika personer har olika typ av bakterieflora i tarmen. Man spekulerar i att det kan ha att göra med immunförsvaret eller med surhetsgraden (pH) i magen.

För att ta reda på vilken av de tre grupperna en individ tillhör kan man ta ett prov från avföringen och bestämma allt DNA från alla bakterier som finns där.

Resultaten kan ge nya möjligheter att skräddarsy både kost och mediciner.

Referens
Arumugam, M., Raes, J. et al: Enterotypes of the human gut microbiome. Nature, 21 April, 2011. doi:10.1038/nature09944

 Den moderna livsstilen där vi äter och sover, jobbar och tränar vid för kroppen fel tidpunkter riskerar att inte bara störa vår biologiska dygnsrytm utan det medför också ökad risk för övervikt och bukfetma. Det kan också leda till för tidigt åldrande,  trötthet, huvudvärk, dåligt humör  högt blodtryck sämre immunförsvar, sömnbrist, störd ämnesomsättning,  fertilitetsproblem, inflammatoriska tillstånd, ätstörningar, depression och sjukdomar som diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

Anledningen till att en störd dygnsrytm kan ledatill övervikt beror dels på  att kroppens program för viktbalans sätts ur spel, men också att maten mättar sämre på kvällen och natten, vilket gör att man lätt äter för mycket. Även för lite sömn kan leda till övervikt. När man sover för litet minskar mättnadshormonet leptin och det aptitstimulerande hormonet, ghrelin, ökar. Kroppen tolkar behovet av energi fel. Vi försöker få energi genom att äta när vi i själva verket behöver ladda energi genom att sova.

Att gå ut i dagsljus varje dag, äta regelbundet på dagtid och inte äta senare på kvällen än två timmar innan man lägger sig är några tips för att hålla sig i balans med den biologiska klockan.

 På dagen ska musklerna få bränsle och blodsocker från maten. På natten kroppstemperaturen sjunker, hormoner gör att urinproduktionen minskar, tarmarna rör sig långsammare.sjunker kroppstemperaturen, ämnesomsättning och blodtryck  så att hjärta och kärl får vila. Vidare minskar urinproduktionen och tarmarna rör sig långsammare.  Kroppen har då  inte samma beredskap att ta hand om mat eller att bygga muskler om man tränar.

Dygnsrytmen styrs från SCN – Dygnsrytmen styrs från den suprakiasmatiska kärnan, SCN i hypotalamus. Där sitter också tallkottkörteln som producerar sömnhormon när det är mörkt. Det finns även perifera tidsoscillatorer, så kallade klockgener  i celler och organ i andra, mer perifera delar av kroppen t.ex. lever, njurar, hjärta och bukspottkörtel. Äter vi oregelbundet, och kanske vänder på dygnet, så kommer de här klockorna att gå i olika takt. Det skapas en desynkronisering i rytmen mellan SCN och periferin. SCN kommer att driva en rytm i sömn, vakenhet och energimobilisering samtidigt som organen i kroppen väntar på föda vid »fel« tidpunkt utifrån denna rytm då  ljus är en tidgivare för SCN och mat är tidgivare för perifera tidsoccillatorer.
Kroppen vet då intenär den ska växla mellan uppbyggnads- och nedbrytningsuppgifter.

Äter man till exempel sent på kvällen frisätts insulin, som gör att blodsocker tas upp och lagras in i cellerna. Men vid den tiden är det inte meningen att kroppen ska lagra energi, då är den inställd på att frisätta bränsle, fettsyror och blodsocker, från de egna vävnaderna, förråden. Om man jobbar skift och absolut måste äta nattetid, bör man bara äta små portioner, och låta bli snabba kolhydrater t.ex. vitt bröd< sötsaker och läsk eftersom kroppen har som svårast att hantera blodsockerhalten då.

Många tränar också sent på kvällen. På natten ska organen vila under en sammanhängande period. Att träna nattetid  leder till ett ökat slitage och en nedbrytning av kroppen. Tränar gör man bäst på sena eftermiddagen, vid 17-tiden. Då är kroppstemperaturen som högst och den fysiska prestationsförmågan på topp.

Vi har också en rytm att följa årstidsväxlingarna.  När dagsljuset minskar på hösten stiger nivåerna av sömnhormonet melatonin i kroppen och  serotoninnivån i hjärnan sjunker. Det är en signal från hjärnan att det är dags att börja lagra in fett vilket medför att vi får ökad aptit.

Kronobiologi kallas studiet av kroppens olika rytmer och klockor. Och kronoterapi, används för att få ordning på snedvridna  mat- och sovtider. 

Man har också sett att en rad sjukdomstillstånd förefaller även att variera i förekomst över dygn så väl som över årstid, s.k. kronopatologi. T.ex. har  hjärtinfarkt,  stroke,  allergi/astma högst förekomst under tidiga morgontimmar.

Forskare har presenterat en rapport av ett tio år långt arbete med att kartlägga  livet i havet.

Ryggradslösa djur med hårt skal, t.ex. räkor och krabbor utgör den största gruppen (20%) av det marina livet. Sedan kommer blötdjur (17 procent), det vill säga ryggradslösa djur utan hårt skal, t.ex. bläckfiskar och sniglar. Fiskarna utgör 12 procent. Tio procent av livet under havsytan består av alger, växter och encelliga organismer.

Men det finns ännu fler arter att upptäcka. Man bedömer att det finns minst 200% fler arter än de vi känner till idag. Av fiskarna tror forskarna att 70 procent av alla arter är kända i dag. Men inom många andra grupper lever troligtvis mer än två tredjedelar av arterna i havets djup utan människans vetskap om deras existens.

Studien, där 25 havsområden har studerat vilka arter och grupper som dominerar i havet och i vilka delar av havet som mångfalden är störst. I genomsnitt finns det 10.750 olika arter per område. Den biologiska mångfalden är rikast i haven runt Australien och Japan. Enligt rapporten är haven i tropikerna, djuphavet och på södra halvklotet minst utforskade.

Projektet har letts av biologen Nancy Knowlton från Smithsonian Institution, och 360 personer har varit involverade.

Läs mer.