Skip to content


Snabb dataöverföring med Li-Fi (Light fidelity)

Light Fidelity eller Li-Fi kan lösa framtidens problem med att wi-fi näten blir överbelastade på platser där många vill använda den trådlösa tekniken samtidigt.

Tekniken bygger på LED-lampor, och kan föra över data upp till 4000 gånger snabbare än Wi-Fi.

Forskare vid King Abdullah University of Science and Technology använde sig av specialbyggd Li-Fi, med nanokristaller, bly och bromid kombinerat med en lösning av nitrid-fosfor och lyckades överföra data i en hastighet av 2 miljarder bits per sekund vid frekvensen 491 Megahertz.

Tidigare har man normalt jobbat med dataöverföringar kring 100 gånger snabbare än wi-fi.

Li-Fi upptäcktes först vid Universitetet i Edinburgh i skottland år 2011 där Harald Haas kom på att man kan använda högfrekventa ljus-signaler istället för radiofrekvenser för att överföra data.

En del av LiFi-tekniken är baserad på VLC – Visible Light Communication så vanligen kan man kombinera dataöverföringen med LED-baserade lampor. Tekniken kan i dagsläget inte skicka data genom väggar och andra hinder så det är nog inget som kommer ersätta wi-fi helt utan snarare bli ett komplement.

Posted in Teknik.


Blockering av TGF-beta1 möjliggör förbättrad reparation av stamceller och bromsat åldrande

När vi blir äldre förlorar stamcellerna gradvis sin förmåga att reparera skadad vävnad. Det verkar bero på effekten hos molekylen TGF-beta1. TGF-beta1 är ett protein som har med cellernas tillväxt och delning att göra. Genom blockering av TGF-beta1 såg man i studier på möss en förbättrad reparation av stamceller och bromsat åldrande.

Posted in Medicin.


Metformin kopplat till längre liv

Diabetesmedicinen metformin kan enligt forskning även kopplas till ett längre liv.

Forskare har kunnat visa att diabetesmedicinen metformin förlänger livslängden hos djur och man har även gjort tester för att se vilken effekt medicinen har på människans livslängd.  Om effekten på människor är densamma som djurförsök visat skulle en person i 70-årsåldern med metformin kunna vara lika biologiskt frisk som en 50-åring.

Ett långsammare åldrande skulle även kunna sakta ner utvecklingen av sjukdomar som är åldersrelaterade säger professor Gordon Lithgow, expert på åldrande vid Buck Institute for Research on Aging i Kalifornien, som har forskat kring ämnet.

Metforminets effekter på möss gav dem en ökad livslängd med 40 procent och liknande effekter har setts hos rundmaskar, som inte bara åldrades långsammare utan även höll sig friskare.

Man har sett i studier vid Cardiff University där man jämförde 78 000 diabetspatienter som blev behandlade med metformin levde 18% längre än en kontrollgrupp med ca 90 000 friska personer och som därmed inte tog metformin. Detta trots att personer med diabetes normalt sett dör ungefär åtta år tidigare än de som inte är sjuka.

 

Resultatet tros bero på att medicinen bidrar till att göra våra celler starkare och öka deras livslängd. Metformin verkar dämpa den inflammation som får våra kroppar att brytas ner.

Förhoppningen är att det kan leda till att vi drabbas av åldersrelaterade sjukdomar, som exempelvis Alzheimers och Parkinsons sjukdom, i lägre utsträckning.  Alternativt kan man antagligen genom att välja en inflamationshämmande kost få samma effekt.

 

Posted in Medicin.


Hjälp till att utforska rymden med spacehack

spacehack listas projekt där man man kan engagera sig för att delta i utforskningen av rymden.  Vissa är tillgängliga för alla intresserade och vissa vänder sig till studenter eller professionella inom vissa områden.

Posted in Rymden.


Ökad kontroll av forskningsresultat med pubpeer

Forskningsresultat som publiceras i vetenskapliga artiklar har vanligtvis fått en kvalitetsstämpel genom s.k. peer-review där resultaten och utförandet granskas av externa granskare innan resultaten publiceras. Men trots granskningen så släpps ändå ofta fel eller oegentligheter igenom. Bl.a. så upptäckte det brittiska förlaget biomed central 2014 att det förekommit fusk i flera av deras vetenskapliga tidskrifter genom att företag som erbjuder hjälp med språkredigering och granskning anlitat falska granskare som okritiskt gav positiva omdömen. Det slutade med att man drog tillbaka 43 artiklar och stängde möjligheten för artikelförfattare att själva föreslå namn på fackgranskare.

Ofta brister dock inte kvalitén i granskningen på grund av fusk utan på att det helt enkelt är mycket komplicerat och tidskrävande att göra en korrekt granskning så mycket slinker igenom oupptäckt.

När en journalist på tidskriften Science i juli 2013 skickade en medvetet falsk artikel om cancerläkemedel till 304 olika tidskrifter så accepterades artikeln även till 70% av de 106 tidskrifter som hade någon form av granskning trots att det enligt skribenten endast krävdes kemikunskaper på högstadienivå för att upptäcka felaktigheter i artikeln.

Ett ökänt exempel är den tidigare hyllade kirurgen Paolo Macchiarini som sommaren 2011 genomförde världens första transplantation av en konstgjord luftstrupe på karolinska universitetssjukhuset. Den artikel som skrevs om operationen och hur luftstrupen utvecklats, med inte mindre än 28 medförfattare skickades först till tidskriften New England Journal of Medicine och fackgranskades av två granskare som var tillräckligt kritiska för att tidningen skulle avböja publicering. Författarna skickade då artikeln till The lancet, där den fackgranskades av fyra granskare, gick igenom och publicerades i november 2011.  Idag är artikeln försedd med varningsstämpel och fyra av författarna har dragit tillbaka sina namn.

Ett problem är att granskningen vanligtvis är sluten, så att det inte framgår vilka som har granskat en artikel.  Vissa tidskrifter t.ex. BMC Medical Ethics och Acta Orthopedica har dock öppen granskning som huvudregel där både granskarnas namn och deras synpunkter är offentliga. Den som vill vara anonym t.ex. om granskaren står i ett beroendeförhållande till artikelförfattaren kan dock välja att vara anonym, vilket förekommer i ungefär 10% av fallen.  Även flera andra tidskrifter har börjat testa öppen fackgranskning. I Nature communications kan t.ex. författarna avgöra om granskarnas synpunkter ska vara offentliga även om granskarnas namn fortfarande är dolda.  Generellt finns det ett starkt stöd för  s.k. öppen ”peer review”. Över hälften av tretusen tillfrågade redaktörer, publicister och forskare trodde i en enkät att öppenhet skulle göra granskningarna bättre.

Därmed har den granskning som sker av artiklarna när de väl publicerats blivit allt viktigare. Pubpeer är ett nätforum där forskare kan nagelfara publicerade artiklar och detta är den plats där flest anmälningar om oredlighet i forskning nu sker. Hos Pubpeer är granskarna anonyma. Anonymiteten är en förutsättning för att forskarna ska kunna kritisera artiklar utan att utsättas för repressalier.

En annan fristående granskare av vetenskapliga tidskrifter är Retraction Watch som granskar och skriver om tillbakadragna artiklar

 

Posted in Uncategorized.


Elektricitet från omgivningen

Traditionellt har vi fått elektricitet genom batterier som lagrar in kemisk energi som kan omvandlas till elektrisk energi, eller genom elnätet där olika former av energiomvandlingar, t.ex. vattenkraft som utnyttjar vattnets lägesenergi och omvandlar den till elektrisk energi som skickas genom elnätet.

Men det går också att skörda elektrisk energi lokalt. Många har länge använt en dynamo på cykeln som med hjälp av en spole och en magnet omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi, självuppdragande armbandsur som utnyttjar armens rörelser för att driva klockan eller soldrivna miniräknare som får elekticitet med små solceller på miniräknaren. Dessa metoder kommer vi säkert att få se mer av i framtiden t.ex. har forskare vid Georgia tech i USA utvecklat solceller i form av fibrer som kan vävas in i kläder eller så skulle man i skor kunna ha energiskördare i klacken i form av en magnet i en spole som alstrar energi när den rör sig genom spolen. Man kan också utnyttja friktionskraft för energiskördning genom att elektroner hoppar mellan två ytor när de gnids mot varandra t.ex. i golv där många människor rör sig.  Även varma och kalla ytor kan alstra energi med en termoelektrisk generator där det uppstår en spänning när ena sidan är kall och den andra varm. Man kan t.ex. utnyttja temperaturskillnaden mellan en varm rörledning och den svalare luften i omgivningen.

Men vi uppfinner mer och mer sofistikerade sätt att producera elektricitet lokalt. Ofta handlar det om mycket låga strömstyrkor men det är ofta allt som behövs för att driva nödvändiga processer utan att behöva blanda in batterier eller el från elnätet.

T.ex. håller man på att utveckla pacemakers som genom utnyttjande av piezoelektriska material ger hjärtsjuka möjlighet att stödja hjärtats elektriska impulser med batterifria och elektrodfria pacemakers. Piezoelektriska material är en typ av material som alstrar elektricitet när det böjs och sträcks. Vibrationerna omvandlas på så sätt till el som kan driva pacemakern så att den inte längre behöver något batteri. Strömmen alstras genom den s.k. piezo-elektriska effekten där laddningarna i utgångsläget är placerade så att de tar ut varandra men när en kraft drar eller trycker på materialet orienterar sig laddningarna så att det bildas en positiv och en negativ sida varpå en spänning uppstår.

Små mängder energi kan också utvinnas med hjälp av vår kroppsvärme, s.k. termoelektrisk teknik. Detta utnyttjas t.ex. i smartklockan powerwatch vars batteri laddas med hjälp av kroppsvärmen. Powerwatch fungerar som stegräknare, kaloriräknare och är vattentät ner till 50 m. Klockan kan också paras ihop med android och iOS enheter.

 

Posted in Fysik, Teknik.


Minskad energianvändning med elbilar

Regeringen har som målsättning att den svenska vägtrafiken ska vara fri från fossila bränslen år 2030.

Vägtrafiken i Sverige använder varje år ca 85 TWh energi av fossilt ursprung. Av den energin är det bara en femtedel som omvandlas till rörelse, d.v.s. 17 kWh. Resten blir värme.

En elbil har en verkningsgrad på 83 procent, varvid det skulle räcka med ca 21 TWh för motsvarande transportarbete.
Importen av fossila bränslen skulle då minska med ca 80 procent och utsläppen av koldioxid skulle minska med ca 20 miljoner ton per år.

Posted in Teknik.


Vältränade muskler ett skydd mot stress och depression

Träning och annan motion har visat sig hjälpa bland annat mot depression och stress. Och det är inte bara träningen i sig som är en skyddande faktor utan även tränade muskler hjälper mot depression och stress. Det har forskare vid karolinska institutet i Stockholm kunnat visa genom att utsätta möss för stress i form av oljud, blinkande lampor och rubbad dygnsrytm (vad vi i dagligt tal skulle kalla disco 🙂 under fem veckor Vanliga möss blir apatiska och uppvisar ett depressivt beteende av en sådan behandling. Men möss som är genförändrade så att de föds med vältränade muskler blir inte det i samma utsträckning, d.v.s. de klarar av stressorerna bättre än vanliga möss.
Förklaringen till detta är att en tränad muskel tillverkar ett enzym med förmåga att bryta ner kynurenin, ett ämne som bildas vid stress och kan ge upphov till dperession. På så vis har en vältränad person bättre skydd för hjärnan.

Kynurenin

Posted in Medicin.


Flera alternativ till traditionell antibiotika

Sedan Alexander Flemming upptäckte penicilin världens första antibiotika som bakteriedödande medel 1928 har den globala livslängden mer än fördubblats och antibiotika har varit ett billigt och effektivt medel mot bakterieinfektioner. Antibiotika kan verka mot en viss eller några få bakteriarter (smalspektrumantibiotika) eller mot flera arter samtidigt (bredspektrumantibiotika) och man delar också in antibiotika i klasser beroende på deras kemiska sammansättning och det sätt som de angriper bakterierna (t.ex. genom att blockera bakteriens förmåga att bilda nya proteiner eller dess förmåga att bilda cellvägg). Men i och med att antibiotika har överanvänts så har fler och fler bakterier börjat utveckla resistens mot alltfler sorters antibiotika. Bara mellan år 2000 och 2010 ökade den globala användningen av antibiotika med 30 procent. Multiresistenta bakterier som är resistenta mot flertalet kända antibiotika dödar årligen uppemot 700 000 människor runt om i världen.

Men det finns alternativ för att besegra antibiotikaresistenta bakterier.

Bland annat har man hittat en rovbakterie som infiltrerar och äter upp multiresistenta bakterier inifrån. Det är svårt att utveckla en resistans mot dessa då det inte räcker med en enstaka lyckosam mutation.

Andra forskare har utformat nanopartiklar som förklätts till röda blodkroppar och som lockar till sig bakteriernas giftämnen, så det inte vållar skada i kroppen.  Eftersom nanopartiklarna inte dödar baktierna har de ingen anledning att utveckla resistens.

Man har också utvecklat ett elektriskt bandage som avger desinficeringsmedlet väteperoxid. Det gör att bakterierna inte får tillräckligt med syre och motverkar på så sätt infektion.

Slutligen finns möjligheten att med gentekniken CRISPR-Cas9 redigera resistenta bakteriers dna så att de blir känsliga för antibiotika. Genom att fästa denna gensax på bakteriefager, virus som är specialiserade på att ta över bakterieceller genom att haka fast på ytan och spruta in rna eller dna. Genom att istället låta dem spruta in CRISPR-Cas9 i resistenta bakterier kan man göra dem motagliga för traditionell antibiotika.

Posted in Medicin.


NAD+ håller kroppen ung

Ett internationellt forskarlag har gjort en upptäckt som kan leda till ett läkemedel som  förbättrar kroppens förmåga att reparera DNA och som omvänder åldrandeprocessen.

Man har gjort experiment på möss som tyder på att det är möjligt att behandla och motverka DNA-skador som orsakas av åldrande och strålning.

Våra celler har en medfödd förmåga att reparera DNA-skador men den förmåga försämras när vi åldras.

Metaboliten NAD+, som finns naturligt i alla kroppens celler har en nyckelroll som regulator i protein-interaktionerna som styr DNA-reparationen.

När det finns gott om NAD+ i en cell innebär det att det speciella reparationsmedlet för dna, kallat PARP1, kan arbeta effektivt och därmed hålla kroppen ung.

Behandling av möss med ett förstadie till  NAD+ och en booster kallad NMN, förbättrade deras cellers förmåga att reparera DNA-skador orsakade av strålningsexponering eller ålderdom.

 

Redan år 2003 såg man en koppling mellan  enzymet SIRT1 som motverkar åldrande och resveratrol, en naturligt förekommande molekyl som finns i små kvantiteter i rött vin.

Resveratrol aktiverar SIRT1 men  NAD+ tillsammans med boosters aktiverar alla sju sirt-enzym, SIRT1-7, och bör därför ha en ännu större inverkan på hälsa och livslängd.

Källa:
https://newsroom.unsw.edu.au/news/health/unsw-harvard-scientists-unveil-giant-leap-anti-ageing

Posted in Medicin.